Fast form

Utan tvekan är Fast form ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess relevans och betydelse har skapat ett djupt intresse för att upptäcka mer om detta ämne och utforska dess olika aspekter. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Fast form varit föremål för debatt, reflektion och analys av både experter och fans. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Fast form, undersöka dess inflytande inom olika områden och dess utveckling över tiden. Det råder ingen tvekan om att Fast form är ett ämne som inte lämnar någon oberörd, och som fortsätter att väcka stort intresse idag.

Uppslagsordet ”Solid” leder hit. För ekonomisk pålitlighet, se soliditet. För programmeringsprinciperna, se SOLID.
Isbitar, vatten i fast form.
Kristaller av natriumklorid.

Fast form, även solid form, är ett av de fyra fundamentala aggregationstillstånden och innebär att ett ämne inte är vätska, gas eller plasma. En fast substans skiljer sig från vätskor, gaser och plasman genom att den inte lika lätt ändrar sin form som dessa. De flesta ämnen intar fast form vid lägre temperaturer. Övergång från fast till flytande form kallas smältning. Vid övergången bildas latent värme.

Symbolen (s) används inom kemin och fysiken för att ange att ett ämne är i fast form. Symbolen sätts i samma teckengrad, i rak stil, tätt intill det ämne eller den förening det tillhör: H2O(s) betecknar vatten i fast form, det vill säga is.

Mekaniska egenskaper

En fast substans utövar motståndskraft när den utsätts för skjuvspänning genom elastisk deformation. Skjuvspänningen är, enligt Hookes lag, proportionerlig mot deformationen. Motsatsen till en solid är en fluid som inte kan ta upp skjuvspänning. Skjuvkraften för en fluid är istället proportionerlig mot deformationshastigheten. Sambandet mellan kraft och deformation studeras i hållfasthetslära.

Struktur

Fasta former har ofta atomer som man med mikroskop kan se vara formade i en regelbunden struktur som kallas kristallgitter. Det är ytterst energikrävande att deformera dessa gitter. Det är detta som gör att den fasta formen ofta är mer beständiga än de andra aggregationstillstånden.

Se även

Referenser

  1. ^ Kemiskt hand-lexikon: "Aggregationstillstånd" i Projekt Runeberg
  2. ^ Anne Marie Helmenstine. ”Chemistry Abbreviations Starting with the Letter S – Abbreviations and Acronyms Used in Chemistry” (på engelska). about.com. Arkiverad från originalet den 10 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140710141342/http://chemistry.about.com/od/Chemistry_Abbreviations/a/Chemistry-Abbreviations-Starting-With-The-Letter-S.htm. Läst 14 januari 2015. 
  3. ^ Petroski, Henry (1996) (på engelska). Invention by Design: How Engineers Get from Thought to Thing. Harvard University Press, Cambridge, MA. ISBN 0674463684. Läst 14 januari 2015 
  4. ^ Nordholm, Sture: aggregationstillstånd, från Nationalencyklopedins nätupplaga den 10 juni 2010.
v • r
Aggregationstillstånd
Auktoritetsdata