Fartfeber är ett ämne som har väckt intresse och debatt genom åren. Sedan starten har det fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och intressen, och blivit ett kulturellt fenomen som överskrider gränser och generationer. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till Fartfeber, från dess påverkan på samhället till dess relevans idag. Genom en detaljerad analys försöker vi bättre förstå detta fenomen och dess inflytande inom olika områden, vilket möjliggör en bredare och berikande förståelse av Fartfeber.
| Fartfeber | |
| Genre | Drama |
|---|---|
| Regissör | Egil Holmsen |
| Manus | Egil Holmsen |
| Skådespelare | Håkan Serner, Arne Ragneborn, Sven-Axel Carlsson |
| Originalmusik | Harry Arnold |
| Produktionsbolag | Svensk Talfilm |
| Premiär | 1953 |
| Speltid | 100 minuter (TV-version 96 minuter) |
| Land | Sverige |
| Språk | Svenska |
| IMDb SFDb Elonet | |
Fartfeber är en svensk svartvit dramafilm från 1953 i regi av Egil Holmsen.
Filmen hade Sverigepremiär den 27 november 1953. Den fick ett blandat mottagande av dåtidens recensenter. Staffan Tjerneld skrev för Expressen att "Ungdomarnas sociala bakgrund tecknas i idel schabloner", medan Ny Dags recensent skrev att filmen var "sann och bar äkthetens prägel". Arne Ragneborn fick även beröm för sin rötäggsroll.
Gunnar och Ulf, "Kina" kallad, bor grannar. Båda lever i en fattig tillvaro. Medan Gunnar är mer tillbakadragen och blyg har Kina utvecklats till en småtjuv och rånare. Gunnar lockas så småningom med på sattyg av ligaledaren Kent och hans gäng som bland annat ägnar sig åt att "låna" bilar.
Ej krediterade:
Filmen gavs ut på DVD 2004 tillsammans med dramat Doktor Glas.