Egil Holmsen

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande historien om Egil Holmsen och dess inverkan på dagens samhälle. Från dess ödmjuka början till dess relevans idag har Egil Holmsen spelat en avgörande roll i olika aspekter av vardagen. Med tiden har Egil Holmsen varit föremål för intensiv debatt och inspirerat till otaliga forskningar, vilket visar på dess betydelse inom så olika områden som vetenskap, kultur, politik och många andra. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka hur Egil Holmsen har utvecklats under åren och hur det fortsätter att forma världen omkring oss.

Egil Holmsen
FöddEgil Sophus Severen Holmsen
15 februari 1917
Nora
Död30 maj 1990 (73 år)
Oscars församling, Stockholm
Aktiva år1941–1983
MakaÅsa Holmsen
SläktingarSverre Holmsen (bror)
IMDb SFDb

Egil Sophus Severen Holmsen, född 15 februari 1917 i Nora, död 30 maj 1990 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk filmregissör, manusförfattare, journalist, författare och skådespelare. Han var bror till författaren Sverre Holmsen.

Biografi

Egil Holmsen arbetade först som journalist och började i filmbranschen som skådespelare. Han debuterade 1941 i Alf Sjöbergs Hem från Babylon. Han fortsatte som skådespelare i huvudsak under 1940-talet, innan han började regissera och skriva manus till olika beställningsverk gjorda av företag och organisationer. Hans första manus var till filmen Staden i Söder (1946, regi Lennart Bernadotte) och hans första regiuppdrag Kampen om kaffet 1947. Parallellt med beställningsfilmerna regisserade Holmsen under 1950-talets början tre ungdom-på-glid-filmer, Farlig kurva 1952, Marianne 1953 och Fartfeber 1953. Alla tre filmerna porträtterar rotlösa och delvis kriminella unga i Stockholm.

Marianne tog upp närmast tabubelagda ämnen som tonårssex, knark och lesbisk kärlek, vilket gjorde Holmsen till en utmanande provokatör, och delar av kritikerkåren rasade mot honom. I Fartfeber skildrade han fylla, kriminalitet och bögprostitution, vilket gjorde att filmen censurerades kraftigt. 1954 regisserade han Hästhandlarens flickor, vilken innehöll en provocerande scen där två systrar badar nakna i en damm och ses kyssas. Den kom att bli hans sista långfilmsregi.

Under 1950-, 1960- och 1970-talen fortsatte Holmsen att regissera och skriva manus till olika beställningsverk, bland annat flera husmorsfilmer. 1962 gjorde han även sin skönlitterära debut med romanen Solblot. Han återupptog skådespelarkarriären 1972 i den erotiska filmen Swedish Wildcats. Han gjorde även roller i Champagnegalopp (1975), Bröderna Lejonhjärta (1977), Dante - akta're för Hajen! (1978) och TV-serien Spanarna (1983), vilken kom att bli hans sista roll.

På 1980-talet började Holmsen återigen att skriva romaner. 1981 utkom Sprängämne, 1982 Arv och 1985 I gudinnornas sköte. Egil Holmsen är begravd på Sankt Pauli norra kyrkogård i Malmö.

Filmografi

Beställningsfilmer ej medtagna

Roller
Regi
Manus

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1938 Polis 2 Liliom
Ferenc Molnár		 Sandro Malmquist Nya Teatern
Officeren Tartuffe (Tartuffe, ou l'Imposteur)
Molière		 Sandro Malmquist Nya Teatern
1939 Arbetskarl 2 Den ljusnande tid, revy
Alf Henrikson		 Sandro Malmquist Nya Teatern
Tony Kirby Koppla av! (You Can't Take It with You)
Moss Hart och George S. Kaufman		 Rudolf Wendbladh Helsingborgs stadsteater

Bibliografi

Referenser

  1. ^ ”Egil Holmsen”. Svensk Filmdatabas. Arkiverad från originalet den 24 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140524103124/http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=61234&iv=OVERVIEW. Läst 27 april 2014. 
  2. ^ ”Egil Holmsen”. Libris.kb.se. http://libris.kb.se/hitlist?q=egil+holmsen&r=&f=simp&t=v&s=rc&g=&m=25. Läst 27 april 2014. 
  3. ^ ”Egil Holmsen”. IMDb.com. http://www.imdb.com/name/nm0392181/?ref_=fn_al_nm_1. Läst 27 april 2014. 
  4. ^ SvenskaGravar
  5. ^ Svensk Filmdatabas: Arne Ohlson, läst 5 augusti 2024
  6. ^ ”Liliom”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13858&pos=762. Läst 3 mars 2025. 
  7. ^ ”Tartuffe”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13859&pos=764. Läst 3 mars 2025. 
  8. ^ ”Den ljusnande tid”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13870&pos=770. Läst 3 mars 2025. 

Externa länkar