FN:s konvention mot korruption

I dagens värld är FN:s konvention mot korruption ett ämne som har fångat mångas uppmärksamhet. Med teknikens framsteg och förändringar i samhället har FN:s konvention mot korruption blivit en relevant faktor som påverkar olika aspekter av det dagliga livet. Från dess inflytande på politik och ekonomi, till dess inverkan på kultur och underhållning, har FN:s konvention mot korruption skapat stort intresse och debatt runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till FN:s konvention mot korruption, och analysera dess inverkan på det nuvarande samhället och dess konsekvenser för framtiden.

Omslaget till United Nations Convention against Corruption, UNCAC
Länder i grönt har ratificerat konventionen.

FN:s konvention mot korruption (engelska: United Nations Convention against Corruption, UNCAC) är ett universellt och rättsligt bindande instrument mot korruption.

Den antogs av generalförsamlingen i oktober 2003. Den trädde i kraft i december 2005.

Sverige ratificerade konventionen i september 2007.

Konventionen omfattar följande huvudområden:

  • förebyggande åtgärder
  • kriminalisering och brottsbekämpning
  • Internationellt samarbete
  • återställande av tillgångar
  • teknisk assistans och informationsutbyte.

I Sverige

De utvärderingar som har gjorts av Sverige inom ramen för UNCAC har publicerats på UNODC:s hemsida.

Referenser

  1. ^ ”Utvärderingsmekanismen under FN:s konvention mot korruption”. Arkiverad från originalet den 4 maj 2023. https://web.archive.org/web/20230504191513/https://www.regeringen.se/sveriges-regering/justitiedepartementet/internationellt-rattsligt-samarbete/utvarderingsmekanismen-under-fns-konvention-mot-korruption/. Läst 15 augusti 2023.  regeringen.se, 28 april 2023.