Fördraget i Preobrazjenskoje
I dagens värld har Fördraget i Preobrazjenskoje fått stor relevans i olika aspekter av det dagliga livet. Oavsett om det är inom arbetsområdet, det sociala, kulturella eller tekniska området har Fördraget i Preobrazjenskoje blivit ett ämne av intresse för många människor. Dess inverkan har varit så betydande att den har genererat många debatter och motstridiga åsikter i samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Fördraget i Preobrazjenskoje och analysera dess inflytande i olika sammanhang. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att försöka bättre förstå betydelsen och konsekvenserna av Fördraget i Preobrazjenskoje i den samtida världen.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Fördraget i Preobrazjenskoje förhandlades fram av Johann Patkul och undertecknades den 22 november 1699 i Preobrazjenskoje (numera en del av Moskva). Det tillkom efter ett informellt möte mellan den ryske tsaren Peter den store och August den starke i Rava-Ruska i augusti 1698. Avtalet innebar en allians och uppdelning av det svenska riket mellan Danmark, Ryssland, Kurfurstendömet Sachsen och det Polsk-litauiska samväldet. Efter fördraget bröt det stora nordiska kriget ut. Patkul och August II hade redan några månader tidigare försökt att bilda en allians med Danmark och Preussen, men kurfursten Fredrik I visade inget intresse. I maj 1699 reste dock Patkul till Köpenhamn och fick den danske kungen Fredrik IV att gå med i alliansen.
Se även
| ||||||||