Följerätt
Idag är Följerätt en högaktuell och aktuell fråga som berör människor i alla åldrar och kulturer. Fler och fler människor är intresserade av att lära sig om Följerätt och förstå dess inverkan på det moderna samhället. På grund av dess betydelse är det avgörande att ytterligare studera Följerätt för att förstå dess implikationer och möjliga lösningar. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Följerätt och hur det påverkar vårt dagliga liv. Dessutom kommer vi att diskutera de globala konsekvenserna och möjliga åtgärder som kan vidtas för att möta denna utmaning.
Följerätt (äldre term: droit de suite[1]) är ett institut för att möjliggöra att konstnärer och deras arvingar får ersättning vid vidareförsäljning av deras verk. Detta kan exempelvis ske via auktioner.
I Sverige infördes detta 1996.[2] EU-direktivet 2001/84/EC ställer krav på ett något så när enhetligt system av följerätt inom EU. Rätten gäller under konstnärens livstid och därefter i ytterligare 70 år.
Ersättningen var tidigare fem procent av försäljningspriset, medan det nu[när?] är en skala med fallande procentersättning ned till 0,25 procent vid ökande försäljningspris, med ett högsta ersättningsbelopp motsvarande 12 500 euro.
Rätten till följerättsersättning regleras i upphovsrättslagen 26 n - p § (Lag 1960:729 om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk). Följerätt utgår endast om försäljningssumman före provision överstiger en tjugondel av gällande prisbasbelopp. År 2019 motsvarar detta 2 325 kronor.
Inkrävande av följerättsersättning
Inkrävande av följerättsersättning sker av organisation som företräder flertalet upphovsmän inom ett område.
Källhänvisningar
- ^ droit de suite i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 14 mars 2015.
- ^ BUS: Följerätt (tidigare droit de suite) Arkiverad 18 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine., läst 2010-12-28
| ||||||||||||||||||||
