I den här artikeln kommer vi att fokusera på Erwin Piscator, ett ämne som har blivit allt mer aktuellt de senaste åren. Erwin Piscator är en grundläggande aspekt som påverkar olika områden i vårt dagliga liv, från personlig hälsa och välbefinnande till ekonomin och samhället som helhet. Utefter dessa linjer kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna relaterade till Erwin Piscator, analysera dess inverkan, omfattning och möjliga lösningar. Med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt kommer vi att närma oss Erwin Piscator från flera perspektiv, och erbjuda läsaren en komplett och uppdaterad vision av detta ämne som är så relevant idag.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Erwin Piscator | |
![]() Porträtt av Piscator, ca. 1927 | |
Född | Erwin Friedrich Max Piscator 17 december 1893 Ulm, Lahn-Dill-Kreis |
---|---|
Död | 30 mars 1966 (72 år) Starnberg, Västtyskland |
Yrke | Teaterregissör, teaterproducent |
Nationalitet | Tysk ![]() |
Språk | Tyska |
Genrer | Episk teater |
Noterbara verk | Den politiska teatern (1929) |
Make/maka | Hildegard Jurczyk (1919)[1] Maria Ley (1937) |
Släktingar | Johannes Piscator |
Influerade | Bertolt Brecht |
Namnteckning | |
![]() | |
Webbplats | http://www.erwin-piscator.de[2] |
Erwin Piscator, född 17 december 1893 i Ulm, Lahn-Dill-Kreis, död 30 mars 1966 i Starnberg, var en tysk teaterchef, regissör och skådespelarlärare.
Erwin Piscator var lärjunge till den expressionistiske nydanaren Max Reinhardt. Han var verksam i Berlin åren 1919-1931. Hans uppsättningar präglades av experimentell fantasi med utnyttjande av foto- och filmprojektorer. Han förespråkade en folkteateridé och strävade efter att bredda teaterns sociala räckvidd. Piscators arbete om politisk teater, Den politiska teatern (1929) brändes av nationalsocialister under bokbålen runt om i Nazityskland 1933. Senare samma år fick han yrkesförbud av teatersektorn inom Reichskulturkammer. Han var därefter verksam en tid i Moskva. Han hade ägnat sig något åt film tidigare också, han hade till exempel skrivit manus till Gewitter über Gottland (1927) och regisserat Hoppla, vi lever! av Ernst Toller samma år. I Sovjetunionen gjorde han nu Vosstanije rybakov (1934). Senare bodde han och verkade i Paris och New York och från 1951 åter i Tyskland. Han gjorde även gästspel i Sverige, till exempel Göteborg 1954-1955 och Uppsala 1957. Från 1962 var Erwin Piscator chef för Freie Volksbühne i Västberlin, då av många ansedd som en av Tysklands främsta scener. Piscator myntade begreppet episk teater.
|