Enrique Gaspar y Rimbau

Numera är Enrique Gaspar y Rimbau ett ämne på allas läppar. Oavsett om det beror på dess relevans i dagens samhälle, dess inverkan på ekonomin eller dess inflytande på kulturen, har Enrique Gaspar y Rimbau fångat uppmärksamheten hos ett stort antal människor runt om i världen. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Enrique Gaspar y Rimbau spelat en grundläggande roll i olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska på djupet vad Enrique Gaspar y Rimbau handlar om, dess olika konsekvenser och dess betydelse i dagens värld. Genom detaljerad analys hoppas vi kunna belysa detta mycket relevanta ämne och ge en mer komplett bild av Enrique Gaspar y Rimbau för våra läsare.

Enrique Gaspar

Enrique Lucio Eugenio Gaspar y Rimbau, född 2 mars 1842 i Madrid, Spanien, död 7 september 1902 i Oloron-Sainte-Marie, Frankrike, var en spansk diplomat och författare.

Biografi

Enrique Gaspar y Rimbau var son till två skådespelare. Efter sin fars död flyttade han från Madrid till Valencia med sin mor och sina syskon. Han studerade humaniora och filosofi, studier han dock aldrig avslutade då han fick arbete på en bank istället.

Sin första zarzuela skrev han som 13-åring och året därpå skrev han för La Ilustración Valenciana. Då han var 15 satte hans mor upp hans första komedi på teater. Som 21-åring återvände han till Madrid för att ägna sig åt sitt författarskap.

Toppen av hans författarkarriär inföll under perioden 1868-1875, då han valde att skriva operor för borgarna framför att skriva för aristokratin. Under samma period skrev han också historiska dramer, och han blev en pionjär inom den sociala teatern i Spanien.

Som 23-åring gifte sig Gaspar y Rimbau med Enriqueta Batllés y Bertán de Lis, en adelsfröken, till hennes föräldrars stora förtret. Efter födseln av deras andra barn blev han diplomat víd 27 års ålder.

Under sin tid som diplomat, tillbringade han tid i Grekland och Frankrike, och efter ett uppehåll i Madrid blev han konsul i Kina, först i Macau och sedan i Hongkong. Hela tiden fortsatte han att skriva teaterstycken som han också satte upp, bland annat El Diario de Manila.

Efter att återvänt till Europa slog han sig ned i Oloron-Sainte-Marie i södra Frankrike, medan hans familj bodde i Barcelona. Under denna tid skrev han en opera på katalanska. Under sina senare år bodde han på flera olika platser i södra Frankrike och hans fru dog i Marseille, där han var konsul. Då hans hälsa sviktade drog han sig tillbaka till Oloron-Sainte-Marie med sin dotter, svärson och barnbarn, och han dog där som 60-åring.

Externa länkar