Ämnet Elizabeth Blackwell är ett ämne som har skapat stort intresse genom åren, både bland experter och allmänhet. Relevansen av Elizabeth Blackwell i det aktuella sammanhanget kan inte förbises, eftersom det påverkar olika aspekter av det dagliga livet, från hälsa till politik. Den här artikeln syftar till att erbjuda en komplett och uppdaterad vision av Elizabeth Blackwell, som tar upp dess implikationer, dess utveckling över tid och de framtida perspektiv som föreställs kring detta ämne. Genom en detaljerad och rigorös analys försöker vi ge läsaren ett tydligt och berikande panorama som gör att de till fullo kan förstå vikten av Elizabeth Blackwell idag.
Elizabeth Blackwell | |
![]() | |
Född | 3 februari 1821 Bristol |
---|---|
Död | 31 maj 1910 (89 år) Hastings, Storbritannien |
Begravd | Kilmun |
Medborgare i | USA och Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
Utbildad vid | Bedford College Geneva Medical College State University of New York Upstate Medical University ![]() |
Sysselsättning | Läkare, kvinnosakspolitiker, människorättsförsvarare, essäist, medicinsk författare, författare |
Föräldrar | Samuel Blackwell Hannah Blackwell |
Släktingar | Emily Blackwell (syskon) |
Utmärkelser | |
National Women's Hall of Fame (1973) Ohio Women's Hall of Fame (1986) | |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Elizabeth Blackwell, född 3 februari 1821 i Bristol i England, död 31 maj 1910 i Hastings, East Sussex, var en brittisk-amerikansk läkare och filantrop. Hon räknas som den första kvinnliga läkaren i både USA och Storbritannien. Hon var svägerska till Antoinette Brown Blackwell, som likaledes var en föregångare, som en av de första mer allmänt accepterade kvinnliga prästerna i USA.
Blackwell flyttade 1832 med sina föräldrar till Nordamerika, och sedan fadern dött 1838 bidrog hon genom undervisning till moderns och syskonens utkomst.
Hon sökte till medicinsk utbildning på 28 olika lärosäten innan hon antogs vid Geneva College som idag har namnet Hobart and William Smith Colleges i New York där hon tog examen 1849 som den bästa i sin årskurs. Hon räknas därmed som den första kvinnliga läkaren i USA. Då hon var brittisk medborgare, räknas hon även som den första kvinnliga brittiska läkaren.
Efter två års studier vid sjukhus i Paris och London, etablerade hon sig 1851 såsom kvinno- och barnläkare i New York, där hon 1857 inrättade ett fattigsjukhus för kvinnor och barn, New York Infirmary for Indigent Women and Children. År 1868 startade hon även Woman’s Medical College of the New York Infirmary for Women and Children, en medicinarutbildning för kvinnor. Ett år senare, 1869, lämnade hon sin syster Emily att styra över utbildningsinstitutet och flyttade själv till London där hon grundade, tillsammans med bl.a. Florence Nightingale, London School of Medicine for Women (1874), ett medicinskt utbildningssäte för kvinnor.
Hon författade bland annat The Laws of Life (1852) och Counsel to Parents on the Moral Education of their Children (1879; "Ungdomens sedliga uppfostran med hänsyn till könens inbördes förhållande", 1883).
|