Eldslagning
I dagens värld har Eldslagning blivit ett relevant ämne för ett brett spektrum av samhället. Sedan dess uppkomst har Eldslagning orsakat stort genomslag inom olika områden, genererat diskussioner, debatter och motstridiga åsikter. Dess inflytande har passerat gränser och har väckt intresse hos experter på ämnet, liksom hos befolkningen i allmänhet. Med tanke på dess relevans är det viktigt att analysera i detalj och objektivt alla aspekter relaterade till Eldslagning, att förstå dess implikationer, konsekvenser och möjliga lösningar. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska fenomenet Eldslagning, från dess ursprung till dess nuvarande situation, i syfte att ge ett komplett och berikande perspektiv på detta ämne av globalt intresse.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Eldslagning är ett sammanfattande begrepp för att för hand åstadkomma sådan värme att ett bränsle antänds, (oxideras med hjälp av luftens syre). Olika metoder har använts genom tiderna:
- Slå två stenar mot varandra så att gnistor bildas vilka i sin tur kan ge tillräcklig värme. Ofta användes flinta, på senare tid tillsammans med eldstål.
- Eldborr: handborr och bågborr. Utnyttjar den friktionsvärme som uppstår när "borr" roterar mot en yta.
- Brännglas, en optisk lins som koncentrerar solljus mot en punkt så att temperaturen stiger tillräckligt.
Oftast användes fnöske som bränsle för att skapa en första förbränning med vilket tändet antänds, och detta tänder i sin tur det verkliga bränslet, till exempel ved.
Innan eldslagning började användas av människan var man tvungen att hålla eld levande, eld som till exempel uppstod vid åsknedslag.
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Firelighting, 26 november 2010.