I dagens värld har Ekeby landskommun, Skåne blivit ett ämne av intresse för en mängd olika människor inom olika områden. Vare sig för dess relevans i historien, dess inverkan på det moderna samhället eller dess framtida implikationer, har Ekeby landskommun, Skåne fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och yrken. Den här artikeln försöker utforska och analysera olika aspekter relaterade till Ekeby landskommun, Skåne, med syftet att ge en komplett och berikande vision av detta ämne. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling, inklusive dess möjliga konsekvenser, är vårt mål att erbjuda ett globalt och komplett perspektiv som gör det möjligt för våra läsare att till fullo förstå vikten av Ekeby landskommun, Skåne i den värld vi lever i.
- För andra landskommuner med detta namn, se Ekeby landskommun.
Ekeby landskommun var en tidigare kommun i dåvarande Malmöhus län.
Administrativ historik
Kommunen inrättades i Ekeby socken i Luggude härad i Skåne när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft 1863.
Kommunen påverkades inte av kommunreformen 1952, men gick upp i Bjuvs kommun 1974.
Kommunkoden 1952-1973 var 1209.
Kyrklig tillhörighet
I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Ekeby församling.
Geografi
Ekeby landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 33,06 km², varav 32,94 km² land.
Tätorter i kommunen 1960
I Ekeby landskommun fanns tätorten Skromberga, som hade 2 126 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 69,1 procent.
Näringsliv
Vid folkräkningen den 31 december 1950 var befolkningen i kommunens huvudnäring uppdelad på följande sätt:
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 33,2 procent i jord- och stenindustrin och 19,4 procent med jordbruk och boskapsskötsel. 180 av förvärvsarbetarna (13,2 procent) hade sin arbetsplats utanför kommunen.
Politik
Mandatfördelning i valen 1938–1970
| Valår | S | ÖVR | C | FP | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1938 | 18 | 6 | | 1 | | | 25 | | |
| 1942 | 18 | 6 | | 1 | | | 25 | | |
| 1946 | 19 | 6 | | | | | 25 | | |
| 1950 | 18 | 2 | 5 | | | | 25 | 82,8 | |
| 1954 | 17 | 4 | 4 | | | | 25 | 81,9 | |
| 1958 | 16 | 4 | 5 | | | | 25 | 84,6 | |
| 1962 | 17 | 2 | 6 | | | | 25 | 87,6 | |
| 1966 | 17 | | 6 | | 2 | | 25 | 88,9 | |
| 1970 | 16 | | 6 | 2 | 1 | | 25 | 92,1 | |
- Övriga 1950–58 var För kommunen (m+fp)
- Övriga 1962 var De Borgerliga (m+fp)
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Se även
Källor
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 52. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 27 i pdf:en
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 78-79. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://www.webcitation.org/6Zfas4HUP?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
