Efterbrännkammare
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Efterbrännkammare i detalj. Från dess ursprung till dess inverkan på det moderna samhället har detta ämne fångat intresset hos människor i alla åldrar och samhällsskikt. Under åren har Efterbrännkammare utvecklats på olika sätt och påverkat kultur, teknik, vetenskap och mycket mer. Genom en uttömmande analys kommer vi att fördjupa oss i de mest relevanta aspekterna av Efterbrännkammare, och analysera dess betydelse och implikationer i dagens värld. Med ett kritiskt och reflekterande perspektiv kommer vi att undersöka de många aspekterna av Efterbrännkammare och dess relevans i det samtida sammanhanget, vilket ger läsaren ett informerat och upplysande perspektiv på detta spännande ämne.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Efterbrännkammare, ebk, (engelska: afterburner, reheat) är en förlängning av utloppet på en jetmotor, i vilken ytterligare bränsle kan sprutas in och förbrännas. Därigenom höjs förbränningsgasernas temperatur vilket ökar gasvolymen och leder till högre hastighet på den utströmmande gasen vilket i sin tur ökar motorns dragkraft. Efterbrännkammarens verkningsgrad är ungefär en tredjedel av den vanliga jetmotorns men den är en enkel, lätt och billig konstruktion. Ofta är därför en mindre jetmotor med efterbrännkammare trots den låga verkningsgraden att föredra jämfört med en kraftigare jetmotor utan efterbrännkammare, om den extra motorstyrkan endast behövs tillfälligt, till exempel vid start eller luftstrid.
Konstruktionen används främst i militära sammanhang och de enda civila plan som utrustats med efterbrännkammare är överljudsplanen Tupolev Tu-144 och Concorde.