Dyngmyggor
I dagens värld har Dyngmyggor blivit ett ämne av stor betydelse och debatt. Relevansen av Dyngmyggor har överskridit olika områden, från vetenskap till populärkultur, genererat motstridiga åsikter och utlöst oändliga diskussioner. Vikten av att förstå och ta itu med Dyngmyggor på ett heltäckande sätt är grundläggande, eftersom dess implikationer inte bara påverkar på individnivå, utan också har återverkningar på kollektiv nivå. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Dyngmyggor, analysera dess innebörd, implikationer och hur det har format vårt nuvarande samhälle.
| Dyngmyggor | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Underklass | Bevingade insekter Pterygota |
| Ordning | Tvåvingar Diptera |
| Underordning | Myggor Nematocera |
| Familj | Dyngmyggor Scatopsidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Scatopsidae | |
| Auktor | Newman, 1834 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Dyngmyggor (Scatopsidae) är en familj insekter som tillhör ordningen tvåvingar och underordningen myggor med cirka 350 beskrivna arter världen över. De hithörande arterna är typiskt små och mörka tvåvingar, ungefär 0,5–4 millimeter i längd, vars larver lever i organiska och ruttnande material, som till exempel murken ved, djurspillning eller as. Det finns även exempel på arter med larver som lever i svampar eller som parasiterar på myror.
De fullbildade insekterna, imago, har för myggor robust kroppsbyggnad och ganska korta antenner. De har vidare ett litet rundat huvud, en proportionellt sett något förlängd mellankropp och ganska korta och kraftiga ben. Vingarna är genomskinliga med få vingribbor. Bara de främsta vingribborna är tydligt framträdande, vingens mönstringen i övrigt är ganska otydlig. Dyngmyggor kan som fullbildade insekter besöka blommor, till exempel kan de förekomma i stora mängder på flockblommiga växter. Även om de fullbildade individerna till utseendet kan påminna lite om knott så varken sticks eller bits de.
Dyngmyggor är ofta svåra att artbestämma utan noggranna studier, men vingarnas ådring är en av de karaktärer på vilken man kan avgöra till vilket släkte de hör. En annan karaktär som kan användas vid artbestämning är hanarnas parningsorgan.
Larverna är vita till ljust gråaktiga och har en långsträckt, lite spolformad och tillplattad kropp med ett tydligt markerat huvud.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör dyngmyggor.
|