Diskussion:Adelstitlar

Prins, hertig och furste har väl ingenting här att skaffa. Artikeln blir självmotsägande. 80.216.193.75 6 mars 2010 kl. 14.27 (CET)

Du utgår från svenskt bruk, men det finns andra rangordningar i andra länder, vilket artikeln nu korrekt återger. --SergeWoodzing (diskussion) 4 oktober 2014 kl. 23.52 (CEST)

Nu är det väl så att hela adelstjosan i Sverige officiellt avskaffades 2003 och att alla svenska titlar därefter bara är att betrakta som artighet utan något som helst officiellt erkännande? Artikeln tiger om denna viktiga detalj, som om innevarande år vore 2002. I min mening är Prinsessan Désirée den enda som fortfarande har kvar titeln som friherrinna eftersom hon fick den titeln speciellt av svenska staten när hon gifte sig 1964, oavsett hur det sedan har gått med hennes makes (numera avskaffade) titel. Staten betraktar henne fortfarande officiellt som (Sveriges enda) person med adelstitel, medan kungen inte har makten att återställa de andras avskaffade titlar bara för att de av artighet nämns i hovets gästlistor och liknande handlingar. Synpunkter? --SergeWoodzing (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 00.02 (CEST)

Nej det vara bara Riddarhuset som offentligt organ som avskaffades. De enskilda adliga släkternas adelskap regleras av deras adelsbrev, som inte unilatertalt kan upphävas, lika lite som något annat kontrakt eller avtal. Parterna ifråga är å ena sidan staten (statschef) och å andra sidan släkten. I Tyskland och Frankrike där man avskaffat adelskapen, har detta sammanfallit med att staterna upplösts.Klementin (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 10.14 (CEST)

Hustrun till en friherre tituleras friherrina utan att kungen eller staten behöver ingripa. Prinsessan Désirées make är fortfarande friherre. Wvs (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 11.57 (CEST)

Att detta ens skall behöva diskuteras förvånar mig storligen. Givetvis skall nutida friherrar tituleras "baron" liksom deras förfäder. Tostarpadius (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 13.23 (CEST)

Nu har jag i och för sig sett adelstjosan som en lek långt innan 2003. Men visst borde resan Adelsståndet i Sverige gjort fram till 1866 och sen fram till dess privatisering 2003 helt kort kunna nämnas? Õch motsvarande för Frankrike och Tyskland? Jag vet dessvärre inte riktigt hur det skulle formuleras på ett bra sätt själv.--LittleGun (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 13.48 (CEST)

Carl Johan De Geer frågar knappast efter detta adelstjosan. /Annika (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 13.51 (CEST)

Jag har själv talat med en pensionerad överjägmästare som inte använde grevetiteln. Hans fru, som var ofrälse, ville inte kallas grevinna. Givetvis anpassade jag mig efter hans eget önskemål. Tostarpadius (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 14.04 (CEST)

OK, jättebra. Men varken det eller hur folk skall tituleras har med artikeln att göra. Däremot tycker jag att förvaltandet av adelstitlar, om det sker i privat regi eller är regeringskontrollerat och liknande har med artikeln att göra.--LittleGun (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 14.10 (CEST)

Instämmer till fullo. Det är en väsentlig skillnad mellan officiellt statligt organ där tituleringen ingår och tjosan i privat regi. Jag anser att man före 2003 hade skyldighet enligt statens sanktion att titulera, medan detta privata sedan 2003 är frivilligt för oss att tjossa oss med, av artighet, eller strunta i, av jämlikhetsskäl - everyone is created equal. --SergeWoodzing (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 18.20 (CEST)

Vill man vara ohövlig förstår jag inte varför 2003 skulle vara ett märkesår. Snarare 1967...

Är det relevant att diskutera här vad som är hövligt eller ej? OK då. Är det hövligt att kräva ett man ska kalla en person för greve bara för att en privatförening vill ha det så, en privatförening som personen som man ställer kravet på kanske inte har någon som helst anledning att respektera? De föreningar som jag har suttit i styrelse i kan också hitta på titlar. Hur vore det? --SergeWoodzing (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 18.46 (CEST)

Om privatföreningen vore från 1625 skulle jag utan vidare respektera dess anspråk. Tostarpadius (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 19.11 (CEST)

Jag verkar ha blivit missförstådd. Jag har aldrig påstått att någon måste kalla någon annan någonting, än mindre har jag eller någon annan påstått att Riddarhuset kräver detta. Frågan för mig är huruvida en greve exv är greve eller ej, vare sig man titulerar personen ifråga så. Detta, som jagskriver, regleras inte av Riddarhuset, som ju aldrig har haft någon höghetsrättighet. Nej det är en fråga om de enskilda adelsbrevens giltighet.Klementin (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 19.23 (CEST)

Du är inte missförstådd. Däremot är det lätt för många av oss användare att glömma att artikeldiskussioner ska handla om artikelinnehåll och inget annat och istället ramla in i sidospår och presentera sina egna åsikter om dessa sidospår.--LittleGun (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 19.57 (CEST)

Om det är ett "sidospår" att ifrågasätta huruvida svenska adelstitlar år 2014 fortfarande har någon som helst legitimitet (förutom möjligen prinsessan Désirées, som enligt statschefen än idag är en av hennes 2 officiella titlar), och att tycka att något så pass relevant som detta bör framgå i en artikel men detta namn, ja, då, mina damer och herrar och mellanting, är jag ett "sidospår" själv. --SergeWoodzing (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 20.27 (CEST)

Det var ett inlägg som vittnar om stor självinsikt... Mitt försvar för titulering är ett sidospår, det erkänner jag villigt. Tostarpadius (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 20.31 (CEST)

Du kunde inte motstå frestelsen att försöka mobba mig. Alldeles onödigt och trist!

Betr föreningens ålder, så är den nuvarande svenska adelsorganisationen från 2003, inte från 1625. Det var en helt annan organisation med intim central anknytning till svenska staten och med titlar som var legitima och officiella. Den avskaffades 2003. --SergeWoodzing (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 20.35 (CEST)DS

Jag ber om ursäkt - det var inte avsett som mobbning! Jag delar inte Din bedömning av Riddarhuset som korporation. Den är från 1625. Adeln som institution har sina rötter ännu längre tillbaka - egentligen långt före Alsnö stadga 1280. Tostarpadius (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 20.39 (CEST)

Tack! --SergeWoodzing (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 20.46 (CEST)

(avindent) Det finns många yrkestitlar som på ett eller annat sätt är reglerade i lag. Detta har naturligtvis ingen som helst inverkan på hur man tilltalar dessa personer. Vill man hålla sig till den artighet som gällde till för femti år sedan kan man naturligtvis tilltala sådana som "doktorn" eller "generaldirektören" eller vad de nu må vara, men för de flesta framstår nog sådant som lite löjeväckande.

andejons (diskussion) 5 oktober 2014 kl. 21.29 (CEST)

Engelsmännen är kanske lite mer konservativa än vi svenskar och håller kanske mer på det här med titlar. Om vi struntar i om det är bra ellet dåligt, otidsenligt eller ej så har jag en undring: Som jag har förstått kan David Attenborough omtalas som "sir David Attenborough" men tilltalas med "sir David". Har jag fattat rätt? Hyperboré (diskussion) 19 juli 2017 kl. 17.33 (CEST)

Ja. Den i Sverige ofta hörda varianten "Sir Attenborough" är däremot helt otänkbar. Tostarpadius (diskussion) 19 juli 2017 kl. 17.36 (CEST)

Tack. Men högre upp i hierarkin är det "efternamnet" (ja, det är väl fel benämning) som gäller såväl när vederbörande om- som tilltalas (Lord Grantham)?Hyperboré (diskussion) 19 juli 2017 kl. 18.33 (CEST)

Ja, det avgörs av titeln. Earlen av Grantham kallas "lord Grantham". Tostarpadius (diskussion) 19 juli 2017 kl. 18.44 (CEST)

Stämmer det verkligen som står nu i avsnittet om Frankrike, att dauphin (kronprinsen) är lägre en prince/princesse (furste/furstinna) i rang? Enligt vår artikel om den förra är den, logiskt nog i mina öron, näst i rang efter monarken. Det torde vara högre än en furste i rang... / Lucie Manette ^(Diskussion) 30 december 2024 kl. 18.33 (CET)

Det ser onekligen mycket märkligt ut. Tostarpadius (diskussion) 30 december 2024 kl. 19.02 (CET)