I dagens värld är Dezső Szabó ett ämne som har fått stor relevans inom olika områden. Oavsett om det är på en personlig, professionell eller social nivå, har Dezső Szabó fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess inverkan och betydelse har genererat en kontinuerlig debatt och ett ständigt intresse för att förstå dess implikationer. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Dezső Szabó varit en källa till studier, analys och reflektion. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Dezső Szabó och dess inflytande på det samtida samhället.
Dezső Szabó | |
![]() | |
Född | 10 juni 1879[1][2] Cluj-Napoca[3] |
---|---|
Död | 13 januari 1945[1] eller 5 januari 1945[2] Budapest[4] |
Begravd | Kerepesikyrkogården |
Medborgare i | Ungern |
Sysselsättning | Författare[2], journalist |
Arbetsgivare | Nyugat Élet és Irodalom |
Redigera Wikidata |
Dezső Szabó, född 10 juni 1879 i Kolozsvár, död 5 januari 1945 i Budapest, var en ungersk författare.
Szabó studerade först finsk-ugrisk språkvetenskap vid Budapests universitet och utgav ett par hithörande arbeten, men vände sig sedan helt till litteraturen. Hans stora roman Az elsodort falu (Den bortsopade byn; 1919) är en expressionistisk prosaskildring som utgör skarp vidräkning med ungerska folkets och samhällets brister, sedda mot första världskrigets bakgrund och med inslag av antisemitism.
Szabós övriga verk nådde ej samma nivå i fråga om framställningskonst och psykologisk fördjupning och urartade många gånger till ointressant sagostil, mångordigt pamflettskriveri och hatfylld nyckelroman. Hans starka fantasi och ovanliga fabuleringsförmåga förnekade sig dock aldrig. Bland hans senare skrifter kan nämnas novellsamlingarna Mesék a kacagó emberröl (Sagor om den skrattande mannen; 1920), Ölj! (Slå ihjäl!, 1922) och Jaj (Ve!, 1924). Szabó var den ensamme mannen i den ungerska litteraturen, beundrad, oförstådd, avskydd och förföljd.