I dagens artikel ska vi prata om Decen. Decen är ett ämne som har väckt stort intresse i samhället på senare tid. Det har blivit en referenspunkt för många, vare sig det beror på dess relevans idag, dess inverkan på det dagliga livet eller dess historiska betydelse. Sedan dess uppkomst har Decen genererat alla typer av åsikter och har varit föremål för många studier och forskning. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Decen, analysera dess implikationer och diskutera dess relevans i dagens samhälle. Utan tvekan är Decen ett ämne som inte lämnar någon oberörd och som man kan lära mycket av.
Decen | |
![]() ![]() | |
Systematiskt namn | Dec-1-ene |
---|---|
Övriga namn | Alfa Olefin C10, Decylen, α-Decen, 1-decen |
Kemisk formel | C10H20 |
Molmassa | 140,270 g/mol |
CAS-nummer | 872-05-9 |
SMILES | CCCCCCCCC=C |
Egenskaper | |
Densitet | 0,74[1] g/cm³ |
Smältpunkt | -66,3[1] °C |
Kokpunkt | 172[1] °C |
Faror | |
Huvudfara | ![]() ![]() ![]() |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Decen (vanlig felskrivning deken) är ett omättat kolväte med summaformeln C10H20. Decen innehåller en kedja av tio kolatomer med en dubbelbindning, vilket gör den till en alken. Det finns många isomerer av decen beroende på dubbelbindningens position och geometri. Dec-1-en är den enda isomeren av industriell betydelse. Som en alfa-olefin används den som en sammonomer i sampolymerer och är en mellanprodukt vid framställning av epoxider, aminer, oxoalkoholer, syntetiska smörjmedel, syntetiska fettsyror och alkylerade aromater.[2]
De industriella processer som används vid framställning av dec-1-en är oligomerisering av eten genom Ziegler-processen eller genom krackning av petrokemiska vaxer.[3]
I etenolys omvandlas metyloleat, metylestern av oljesyra, till 1-decen och metyl 9-decenoat:[4]
Dec-1-en har isolerats från bladen och rhizomen av växten Farfugium japonicum och har upptäckts som den initiala produkten i den mikrobiella nedbrytningen av n-dekan.
|