Darrockeartade rockor
Idag är Darrockeartade rockor ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Oavsett om det är en politisk debatt, ett kulturellt fenomen, ett tekniskt framsteg eller en historisk händelse, väcker Darrockeartade rockor nyfikenhet och intresse hos miljontals människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska alla aspekter relaterade till Darrockeartade rockor, analysera dess inverkan på olika områden och erbjuda en bred och komplett vision av detta ämne som är så relevant idag.
| Darrockeartade rockor | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Broskfiskar Chondrichthyes |
| Underklass | Hajar och rockor Elasmobranchii |
| Överordning | Rockor Batoidea |
| Ordning | Darrockeartade rockor Torpediniformes |
| Vetenskapligt namn | |
| § Torpediniformes | |
| Auktor | de Buen, 1926 |
| Familjer | |
| se text | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Darrockeartade rockor[1] (Torpediniformes) är en fiskordning som tillhör överordningen rockor.
Arterna har en nästan cirkelrund skiva och elektriska organ som ligger nära bröstfenorna. Kroppen har inga taggar eller andra utskott.[2] De nämnda organen skapar elektriska stötar med 20 till 200 volt och används för att bedöva byten eller som försvar mot fiender. De liknar en njure i formen och finns vid bröstfenorna. Samma förmåga med mindre elektrisk styrka finns hos några egentliga rockor. Familjen darrockor (Torpedinidae) är den enda som når norra Atlanten och Medelhavet. Arterna har en oval skiva och en tjock svans. På bakkroppen finns ingen eller upp till två ryggfenor. Den enda arten som saknar en stjärtfena är Hypnos monopterygius. Djurgruppens medlemmar saknar taggar eller liknande utskott. Färgen på skivans ovansida varierar mellan svartaktig, grå eller ljusare. Några arter har tydliga mönster som linjer, fläckar eller punkter. I ordningen finns flera arter som har nästan samma utseende. De kan endast skiljas med hjälp av genetiska undersökningar.[3]
Arten lever i havet och besöker ibland bräckt vatten. De flesta hittas nära kusterna och ett fåtal når djupa regioner. Grunden utgörs oftast av sand eller slam.[3]
Några exemplar hamnar som bifångst i fiskenät. De används sällan som matfiskar på grund det veka köttet.[3]
Ordningen omfattar totalt fem familjer enligt nedan[4].
- Fläktrockor (Platyrhinidae)[4]
- Darrockor (Torpedinidae)[4]
- Bedövningsrockor (Narcinidae)[4]
- Hypnosrockor (Hypnidae) [4]
- Narkosrockor (Narkidae) [4]
Noter
- ^ Dyntaxa, Ordning: Torpediniformes, läst 2016-12-20
- ^ Hastings, Walker & Galland (2014). ”Torpediniformes”. Fishes: A Guide to Their Diversity. University of California Press. sid. 41. ISBN 9780520278721
- ^ Ebert & Dando (2020). ”Electric rays”. Field Guide to Sharks, Rays & Chimaeras of Europe and the Mediterranean. Princeton University Press. sid. 166. ISBN 9780691211824
- ^ Bernvi, David C (2018). Guide till världens hajar. Libris http://libris.kb.se/bib/pxkhx448mlp8fzxk
|