Damnatio memoriae

I den här artikeln kommer vi att utforska effekterna av Damnatio memoriae på olika områden i det dagliga livet. Från dess inflytande på tekniken till dess roll i samhället har Damnatio memoriae blivit ett ämne med allt större relevans i den samtida världen. Genom en djupgående analys kommer vi att undersöka hur Damnatio memoriae har format hur vi interagerar med omvärlden, samt vilka konsekvenser det har för framtiden. Från dess ursprung till dess närvaro idag, försöker den här artikeln belysa den avgörande roll Damnatio memoriae spelar i våra dagliga liv, och hur dess inflytande kommer att fortsätta att forma vår nutid och framtid.

Framställning av kejsar Septimius Severus familj med sonen Getas ansikte utsuddat.

Damnatio memoriae (latin "fördömande av minnet") innebär att utradera en person ur det gemensamma minnet.[1]

Grunden för utplånandet är att maktutövning delvis sker med visuell hjälp – porträtt, monument, inskriptioner etc. Objekten är inte bara symboler i största allmänhet för härskaren utan är så laddade att ett angrepp mot symbolerna jämställs med ett ideologiskt eller t.o.m. fysiskt angrepp på härskaren.

Rent praktiskt förstörs samtliga bilder, statyer och inskriptioner som hänsyftar på eller förknippas med personen.

Under Nya riket i Egypten blev faraonerna Hatshepsut, Akhenaton, Smenkhkare och Tutankhamun bortsuddade ur folkminnet på detta sätt. Damnatio memoriae drabbade bland annat flera romerska kejsare, till exempel Caligula, Nero, Domitianus och Geta.

Ett svenskt exempel är Gustav IV Adolf sedan han avsatts i maj 1809. I Sovjetunionen retuscherades under Stalins tid regelmässigt alla officiella foton för att stämma med den politiska uppfattningen för dagen. Efter 1989 har man överallt i före detta Sovjetunionen och det forna Östeuropa ägnat sig åt att demontera såväl Lenin- som Stalin-statyer.

Se även

Referenser