Dalarnas landskapsvapen är ett begrepp som diskuteras flitigt idag, och dess betydelse blir alltmer relevant inom olika samhällsområden. Detta ämne har fångat uppmärksamheten hos experter, akademiker och allmänheten på grund av dess inverkan på våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska Dalarnas landskapsvapen på djupet, analysera dess ursprung, dess utveckling över tid och dess inflytande inom olika områden. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att i detalj undersöka de olika aspekterna av Dalarnas landskapsvapen och dess relevans i den samtida världen.
Dalarnas landskapsvapen | |
![]() | |
Blasonering | ”I blått fält två korslagda dalpilar av guld med silverspetsar och mellan dessa en öppen krona av först nämnda metall.” |
---|
Dalarnas landskapsvapen är: I blått fält två korslagda dalpilar av guld med silverspetsar och mellan dessa en öppen krona av först nämnda metall. Vapnet kröns i likhet med alla landskapsvapen av en hertiglig krona.
Motivet förekommer på ett sigill daterat till ca 1525. Färgsättningen är känd från Gustav Vasas begravning 1560, men det är okänt om den har använts tidigare. Dalarnas län (tidigare Kopparbergs län) använder ett identiskt vapen, men med kunglig krona ovanpå skölden i stället för hertiglig. Dalpilar, till skillnad från "vanliga" pilar, saknar hullingar på pilspetsen och även utformningen i övrigt ger bättre genomslagskraft. Gustav Vasa lär personligen intressera sig för Dalarnas allmogebeväpning och föreslagit tekniska förbättringar av deras traditionella pil. På Dalarnas hembygdsföreningens initiativ blev dalavapnets fastställelse förnyad 1925 och exempelbilden korrekt utförd. Vapnet fastställdes i sin nuvarande form av Kungl. Maj:t 30 maj 1884.[1]
Landskapets flagga är likadan som vapnet men i fyrkantig form. Flaggan är alltså en direkt motsvarighet till vapenskölden.
|