Claude Farrère
I dagens värld är Claude Farrère ett ämne som har genererat mycket intresse och debatt. Från dess ursprung till dess relevans idag har Claude Farrère varit föremål för studier och forskning av experter inom olika discipliner. Dess inverkan på samhället, kulturen och ekonomin har varit betydande och dess inflytande har spridit sig globalt. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Claude Farrère, från dess utveckling över tid till dess implikationer i den samtida världen. Vi kommer att analysera dess betydelse och reflektera över dess relevans i det aktuella sammanhanget, i syfte att ge en heltäckande och uppdaterad vision om detta ämne.
| Claude Farrère | |
 | |
| Född | Frédéric Charles Pierre Édouard Bargone[1] 27 april 1876[2][3][4] Lyons sjätte arrondissement[1] |
|---|---|
| Död | 21 juni 1957[5][2][3] (81 år) Paris femte arrondissement[6] |
| Begravd | cimetière de Sainte-Foy-lès-Lyon[7] |
| Medborgare i | Frankrike[8] |
| Utbildad vid | École navale  |
| Sysselsättning | Författare, journalist, manusförfattare, officer i franska marinen |
| Befattning | |
| Stol nummer 28 i Franska akademien (1935–1957) | |
| Maka | Henriette Roggers |
| Föräldrar | Pierre Bargone |
| Utmärkelser | |
| Goncourtpriset (1905)[9] | |
| Redigera Wikidata | |
Claude Farrère, egentligen Frédéric-Charles Bargone, född 27 april 1876 i Lyon, död 21 juni 1957 i Paris, var en fransk författare.
Biografi
Farrères far var överste och sonen gick i sin fars fotspår och började sin militära karriär 1894 då han antogs till École navale. Han befordrades till enseigne de vaisseau 1899, blev löjtnant 1906 och kapten 1918. Året efter lämnade han flottan för att helt ägna sig åt sitt författarskap. Han hade då redan fått Goncourtpriset för sin roman Les Civilisés.
År 1933 engagerade sig Farrère i Comité français pour la protection des intellectuels juifs persécutés, en organisation som arbetade för att skydda judiska intellektuella undan förföljelse, och begärde att Frankrike skulle välkomna judar som flydde från Tyskland, såväl av barmhärtighetsskäl som för Frankrikes eget bästa, det vore till gagn för Frankrike att ta emot dem på samma sätt som Tyskland hade tagit emot franska protestanter som givit sig av i samband med upphävandet av ediktet i Nantes 1685[10].
Den 6 maj 1932, när Paul Gorgulov mördade Paul Doumer, kastade sig Farrère i vägen och skottskadades i ena armen av två kulor. Doumer avled dagen efter.
Claude Farrère invaldes i franska akademien den 28 mars 1935, samtidigt som André Bellessort och Jacques Bainville och slog sin konkurrent till Louis Barthous plats 28, Paul Claudel, med fem röster.
Bibliografi (i urval)[11]
" class="mw-editsection-visualeditor">redigera | redigera wikitext]- Fumée d'opium, roman (1904, svensk översättning 1922)
- Les civilisés, roman (1905)
- L'homme qui assassina, roman (1907, svensk översättning 1916)
- La bataille, roman (1909)
- La maison des hommes vivants, roman (1911)
- La marche funèbre, novellsamling (1929)
Källor
- ^ födelseattest, läs online, läst: 15 juni 2023.
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w66w9x8t, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 6707, läst: 9 oktober 2017.
- ^ NooSFere, NooSFere författar-ID: 236, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Фаррер Клод”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ dödsattest, s. 3, läs online, läst: 15 juni 2023.
- ^ läs online, www.landrucimetieres.fr .
- ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118875558, läst: 2 april 2024.
- ^ läs online, www.academiegoncourt.com .
- ^ Ralph Schor, L’Antisémitisme en France pendant l’entre-deux-guerres, Bruxelles, Complexe, 2005, sid. 247, 295 och 299–300
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
Externa länkar
- Bargone, Frédéric Charles i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- Claude Farrere på Librairie Marine
- Claude Farrère på webbplatsen Lettres du Mékong
- Biografi Franska akademin
|