Chudzjand

I den här artikeln kommer vi att utforska det fascinerande livet och arbetet med Chudzjand, en karaktär/tema/datum som har satt en outplånlig prägel på historien. Under årens lopp har Chudzjand varit föremål för beundran och fascination, hans prestationer och bidrag har avsevärt påverkat olika områden. Från dess början till nutid har Chudzjand varit föremål för studier och analys, dess handlingar har genererat kontroverser och debatt, men också inspiration och beundran. Genom den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i livet och arvet efter Chudzjand för att bättre förstå hans inverkan på världen idag.

Ej att förväxla med Kokand.
Historiska museet i Chudzjand.

Chudzjand (även Khudzjand eller Chodzjent), Хуҷанд på tadzjikiska och Xo'janduzbekiska, är den näst största staden i Tadzjikistan, belägen i Ferganadalen i den nordligaste delen av landet vid floden Syr-Darja, med cirka 165 000 invånare (förutom tadzjiker även många uzbeker). Chudzjand är huvudort i den tadzjikiska provinsen Sughd. Det är en viktig ort med många industrier.

Staden är mycket gammal och har rötter i den garnisonsstad, Alexandria Eschate ("det avlägsnaste Alexandria"), som Alexander den store anlade år 329 f.Kr. på platsen för den största av de sju akemenidiska fästningar som han erövrat i regionen. Staden var ett viktigt handelscentrum och kontrollerade vägen till den bördiga Ferganadalen från väster. Som en del av Sovjetunionen var staden först (från 1924) en del av Uzbekiska SSR men år 1929 blev den en del av Tadzjikiska SSR. Staden hette Leninabad mellan 1936 och 1991. Chudzjand klarade sig, tack vare sitt skyddade läge, nästan helt undan striderna under inbördeskriget i Tadzjikistan 1992-1997.