Christer Kiselman
Nuförtiden är Christer Kiselman ett ämne som fångat mångas uppmärksamhet. Oavsett om det är för dess relevans i dagens samhälle eller dess inverkan på historien, har Christer Kiselman blivit en intressant plats för både experter och fans. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska inverkan av Christer Kiselman på olika aspekter av livet, från dess inflytande på populärkulturen till dess relevans i den globala ekonomin. Genom detaljerad och uttömmande analys försöker vi ge en holistisk bild av Christer Kiselman, vilket ger våra läsare en djupare och mer fullständig förståelse av detta fenomen.
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Christer Kiselman | |
 Christer Kiselman, 25 juli 2014. | |
| Född | 8 april 1939[1] (86 år) Stockholm[2] |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Stockholms universitet  |
| Sysselsättning | Matematiker, esperantist |
| Befattning | |
| President of the Academy of Esperanto (2013–2016) | |
| Arbetsgivare | Uppsala universitet |
| Utmärkelser | |
| Hedersdoktor vid Université Toulouse-III-Paul-Sabatier (2000)[3] | |
| Webbplats | 2.math.uu.se/~kiselman/ |
| Redigera Wikidata | |
Christer Oscar Kiselman, född 8 april 1939, är en svensk matematiker och sedan september 2014 gästprofessor vid Institutionen för informationsbehandling vid Uppsala universitet. Han disputerade 1966 vid Stockholms universitet[4] och var under åren 1968–2006 laborator, biträdande professor och professor i matematik vid Uppsala universitet. Kiselman invaldes 1983 som ledamot av Kungl. Vetenskaps-Societeten; 1984 som ledamot av Kungl. Vetenskapssamhället; och 1990 som ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien. Han är hedersdoktor vid Université Paul Sabatier i Toulouse (2000).
Referenser
- ^ MAK, PLWABN-ID: 9810681116405606.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 23 december 2014.
- ^ Journal officiel de la République française, läs online.
- ^ Kiselman, Christer O. (1966) (på engelska). Studies in analytic functionals and functions of exponential type.. Stockholm. Libris 1765869
Tryckta källor
- Kungl. vetenskapsakademien, Matrikel 1998/1999, ISSN 0302-6558, sid. 76.