Carl Joachim Hambro (politiker)

I den här artikeln kommer vi att utforska Carl Joachim Hambro (politiker) på djupet och allt detta ämne/person/datum har att erbjuda. Från dess ursprung till dess inverkan på det dagliga livet, genom dess influenser och möjliga framtida implikationer, kommer vi att dyka in i en uttömmande analys av Carl Joachim Hambro (politiker). Genom denna detaljerade utforskning hoppas vi kunna ge våra läsare en fullständigare och rikare förståelse av Carl Joachim Hambro (politiker), så att de kan uppskatta dess betydelse och relevans i dagens värld.

Carl Joachim Hambro
Carl Joachim Hambro, 1950.
Född5 januari 1885[1][2][3]
Bergen[4]
Död15 december 1964[1][2] (79 år)
Oslo[5]
BegravdVår Frelsers gravlund
Medborgare iNorge
Utbildad vidUniversitetet i Oslo
SysselsättningPolitiker[6], författare, redaktör, journalist, översättare
Befattning
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1919–1921, Uranienborg (1919–1921)[7][8]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1922–1924, Kristiania (1922–1924)[7][9]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1925–1927, Oslo (1925–1927)[7][10]
Partiledare (1926–1934)
Stortingspresident (1926–1934)[7]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1928–1930, Oslo (1928–1930)[7][11]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1931–1933, Oslo (1931–1933)[7][12]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1934–1936, Oslo (1934–1936)[7][13]
Stortingspresident (1935–1945)[7]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1937–1945, Oslo (1937–1945)[7][14]
Ordförande för Norska Nobelkommittén (1945–1945)
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1945–1959, Oslo (1945–1950)[7]
Odelstingspresident (1945–1948)[7]
Odelstingspresident (1949–1958)[7]
Partiledare (1950–1954)
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1950–1953, Oslo (1950–1954)[7]
Stortingsledamot
Stortingets mandatperiod 1954–1957, Oslo (1954–1958)[7]
Politiskt parti
Høyre
MakaGudrun Grieg
(g. 1910–)[15][16]
Gyda Christensen
(g. 1946–)[15]
BarnEdvard Hambro (f. 1911)[16]
Carl Joachim Hambro (f. 1914)
Johan Hambro (f. 1915)
FöräldrarEdvard Isak Hambro
Nico Hambro
Utmärkelser
Storkors av Sankt Olavs orden (1937)[17]
Borgerdådsmedaljen
S:t Olavsmedaljen[18]
Haakon VII:s 70-årsmedalj
Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden[17]
Håkon VII:s jubileumsmedalj 1905–1955[17]
Redigera Wikidata

Carl Joachim Hambro, född 5 januari 1885 i Bergen, Norge, död 15 december 1964, var en norsk journalist, författare, politiker, stortingspresident 1926-33 samt 1935-45, stortingsrepresentant för Oslo 1919-57, ledamot ledande i stortingets motståndsåtgärder vid den tyska invasionen av Norge 1940.

Hambro blev cand.mag år 1907. Sedan 1905 var han medarbetare i Morgenbladet, vars huvudredaktör han var mellan 1913 och 1920. 1921 blev han redaktör för Ukens revy. Perioden 1910 - 13 var han sekreterare i Nordmansförbundet och 1923 blev han dess ordförande. 1911 - 16 var han förbundets tidskriftsredaktör.

Hambro var 1910-1943 gift med Gudrun (”Dudu”) Grieg, och från 1946 med Gyda Christensen.[19]

Politisk gärning

År 1918 blev Hambro invald i stortinget som representant för Høyre. Från 1925 var han ordförande i Stortingets konstitutions- och utrikeskommitté och 1926-1928 var han stortingspresident. 1927 blev han Høyres ledare och 1928 - 34 samt 1945 - 54 var han ordförande i partiets landsstyrelse.

Hambros vältalighet och arbetsförmåga framstod som förstklassig och förde honom till många framskjutna ställningar i norsk politik.

I en tid präglad av starka antiparlamentariska stämningar slog han vakt om Stortingets ställning. Vid den tyska invasionen den 9 april 1940 blev hans insats legendarisk i och med att han ordnade med transport så att kungafamiljen och Stortinget i tid kom ut från Oslo och formulerade den så kallade Elverumsfullmakten, som gav regeringen befogenhet att utöva sin myndighet även utanför landets gränser. Hambro följde regeringen i exil och vistades under kriget mestadels i USA.

Hambro var ledamot av den norska delegation som 1923-24 förhandlade med Danmark om Grönlandsfrågan. 1926-27 var han norsk delegerad vid Nationernas Förbunds församling i Genève. Han var också förbundsförsamlingens siste president 1939-46. Han var därefter ordförande bland annat vid arbetslivskonferensen i Genève 1947.

Inom Stortinget var Hambro efter kriget president i Odalstinget och hyllades vid sin avgång 1957 som statsman och parlamentariker. Han tillerkändes livstidspension (æresgasje).

Publikationer

Hambro har skrivit bland annat:

  • Irske strejftog och studier (1920)
  • Mænd og masker (1921)
  • Førord. Hvorfor jeg tror på Oxford-bevegelsen. (1935)
  • I saw it happen in Norway (1940)
  • Taler i krig (1945)
  • Drømmer og dådsmenn (1954)
  • Memoarer i fem band (1948-63)

Litteratur

  • Hambro, Johan; C.J.Hambro: Liv og drøm, Aschehoug ; Stabekk : Bokklubben Nye bøker, Oslo, 1984, ISBN 82-03-11347-8 (Aschehoug) ; 82-574-0356-3 (Nye bøker), LIBRIS-id 7171980
  • Gabrielsen, Trond; C. J. Hambro som jeg kjente ham - et portrett belyst ved hans egne ord -med forord av Bernt Ingvaldsen, Oslo, 1967, LIBRIS-id 1498861
  • Gabrielsen, Trond; C.J. Hambro: verdier og visjoner, Atheneum, Oslo, 1985, ISBN 82-7334-122-4, LIBRIS-id 569722

Källor

Noter
  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w63r44xm, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, Norsk biografisk leksikon-id: C_J_Hambro, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: C_J_HambroStore_norske_leksikon.
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 18 december 2014.
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 1 januari 2015.
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.
  7. ^ stortinget.no, Stortinget, stortingsledamots-ID: CAHM.
  8. ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 57, läs online.
  9. ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 92, läs online.
  10. ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 127, läs online.
  11. ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 158, läs online.
  12. ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 187, läs online.
  13. ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 217, läs online.
  14. ^ Vilhelm Haffner, Stortinget og statsrådet : 1915-1945. B. 2 : De enkelte storting, 1949, s. 249, läs online.
  15. ^ Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, Norsk biografisk leksikon-id: C_J_Hambro, läs online.
  16. ^ Kindred Britain, läs online.
  17. ^ Otto Delphin Amundsen, Den Kongelige norske Sankt Olavs orden 1847-1947, 1947, s. 24.
  18. ^ Tildelinger av ordener og medaljer (på norskt bokmål), Det kongelige hoffet, läs online, läst: 19 maj 2023.
  19. ^ ”C.J. Hambro – utdypning”. Store norske leksikon. http://snl.no/.nbl_biografi/C_J_Hambro/utdypning. Läst 13 januari 2011. 

Externa länkar

Auktoritetsdata