Bågaliden

I följande artikel kommer vi att prata om Bågaliden, ett ämne som har väckt stort intresse på senare tid. Bågaliden är ett ämne som har genererat debatt och diskussion i dagens samhälle, eftersom det har en betydande inverkan på vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer olika aspekter relaterade till Bågaliden att utforskas, från dess ursprung till dess inflytande idag. Olika perspektiv och åsikter kommer att behandlas, i syfte att erbjuda en komplett och objektiv vision av detta ämne. Dessutom kommer nyare studier och forskning att analyseras för att ge aktuell och relevant information. Med allt detta är syftet att ge läsaren en djup och berikande förståelse om Bågaliden.

Bågaliden
Naturreservat
Urskogsleden passerar Bågaliden.
LandSverige
KommunÖrnsköldsviks kommun[1]
Area101,43 hektar[1]
- därav vatten0,51 hektar[2]
Inrättat26 mars 1993[3]
Läge
Bågaliden
Bågaliden
Bågaliden
Utsträckning
Karta Områdets utsträckning.
Koordinat63°44′27″N 18°20′16″Ö / 63.74075254698°N 18.337653090562°Ö / 63.74075254698; 18.337653090562
Koder, länkar, kartor
IUCN-
kategori		IUCN-kategori Ia: Strikt naturreservat[1]
NVR-id2000492[1] (karta)
WDPA-id151435 (karta)
FörvaltareLänsstyrelsen i Västernorrlands län[1]
Redigera Wikidata

Bågalidens naturreservat ligger i Örnsköldsviks kommun, Björna socken. Det ligger 6 km sydväst om Locksta och omfattar 97 hektar.[4] Det är också ett av Västernorrlands läns högsta berg med toppen på 530 meter över havet. Den alldeles runda Maltjärnen finns mitt i reservatet.

Allmänt

Skogen vid Bågaliden är av naturskogskaraktär, gammal senvuxen granskog. Den hyser en hel del hotade arter. Ändamålet med reservatet är att för framtiden bevara ett urskogsartat skogsekosystem och låta det utvecklas fritt samt att i begränsad omfattning underlätta för allmänheten att besöka området.[5] Området är av Regeringen antaget som Natura 2000-område enligt habitatdirektivet. De naturtyper som bidragit till att göra Bågaliden till Natura 2000-område är dystrofa sjöar och småvatten, västlig taiga och öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn. Vad gäller den västliga taigan är det frågan om undergrupperna gammal grandominerad skog och gamla barrblandskogar.[6]

Brandbevakningstorn

På toppen av Bågaliden finns ett gammalt brandbevakningstorn med tillhörande bevakningsstuga och radiomast. Från utsiktstornet har man en milsvid utsikt över norra Ångermanlands skogslandskap. Vid bevakningstornet finns också en övernattningsstuga. Denna typ av bevakningstorn förekommer på några av de högst belägna bergen i länet. De var tidigare bemannande med brandvakter under torrare väderperioder vår och sommar. Från tornen kunde brandrök upptäckas på långt håll och larm snabbt slås för att få ut räddningstjänst och skogsbolagsfolk för att släcka skogsbränder. Denna typ av brandbevakning var i bruk fram till början av 1960-talet när brandflyget tog över denna uppgift.

Lavar och svampar

I nordostsluttningen växer den sällsynta och fridlysta långskägglaven (Usnea longissima). Den finns på granar i gamla orörda skogar. I norra Ångermanland finns den i några gamla höghöjdsgranskogar som klarat sig undan skogsbrand. Långskägg klarar inte uttorkning, brand eller modernt skogsbruk och den förökas enbart vegetativt, det vill säga genom att delar av lavbålen lossnar och därefter med vindens hjälp sprids till närliggande träd och fäster.

Tillsammans med långskägg växer också violettgrå tagellav (Bryoria nadvornikiana) på granarna. ). På sälgar i skogen förekommer lunglav (Lobaria pulmonaria) och skrovellav (Lobaria scrobiculata).[7] I skogen finns gott om torrakor och på sina ställen även rikligt med lågor (låga = dött omkullfallet träd). I området har man också funnit ullticka (Phellinus ferrugineofuscus), gränsticka (Phellinus nigrolimitatus), doftskinn (Cystostereum murraii), tickmussling (Antrodia heteromorpha) och skuggblåslav (Hypogymnia vittata).[8] Alldeles i anslutning till reservatet förekommer mer långskägg.

Bilder

  • Toppstugan och brandbevakningstornet.
    Toppstugan och brandbevakningstornet.
  • Vy mot Maltjärnen i SO från brandtornet på berget Bågaliden.
    Vy mot Maltjärnen i SO från brandtornet på berget Bågaliden.
  • Interiör från toppstugan i Bågaliden.
    Interiör från toppstugan i Bågaliden.
  • Dräppeltjärnen.
    Dräppeltjärnen.
  • Skägglav.
    Skägglav.


Referenser

  1. ^ Skyddade områden, naturreservat, 18 december 2015, läs onlineläs online, läst: 20 januari 2017.
  2. ^ Skyddade områden, naturreservat, 18 december 2015, läs onlineläs online, läst: 20 januari 2017.
  3. ^ Skyddade områden, naturreservat, 25 februari 2020, läs onlineläs online, läst: 25 februari 2020.
  4. ^ Beslut om bildande av Bågalidens naturreservat. Länsstyrelsen i Västernorrlands län. 1993 
  5. ^ ”Bågaliden - fjällgranskog med sluttande myrar”. Länsstyrelsen i Västernorrland. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besok-och-upptack/naturreservat/bagaliden---fjallgranskog-med-sluttande-myrar.html. Läst 9 mars 2013. 
  6. ^ Bevarandeplan Natura 2000 Bågaliden. Länsstyrelsen i Västernorrlands län. 2006 
  7. ^ Simonsson, Per (1979:11). Urskogar och naturskogar i Västernorrlands län. Länsstyrelsen i Västernorrland. Länsstyrelsen i Västernorrlands län 
  8. ^ Guvå, Lars (1970). Naturvårdsinventering i Västernorrlands län. Del 1. Ångermanland: Nolaskogsdelen. Länsstyrelsen i Västernorrlands län 

Källor

v • r
Naturreservat i Örnsköldsviks kommun