Bygdegård
I den här artikeln ska vi fördjupa oss i Bygdegård och utforska dess olika aspekter. Bygdegård är ett spännande ämne som har fångat många människors uppmärksamhet genom åren. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer på vardagen är Bygdegård ett ämne som fortsätter att skapa intresse och debatt. Under hela denna artikel kommer vi att titta närmare på Bygdegård och diskutera dess relevans i olika sammanhang. Dessutom kommer vi att utforska den senaste forskningen och upptäckterna relaterade till Bygdegård, för att belysa detta fascinerande ämne. Utan tvekan är Bygdegård ett ämne värt att uppmärksamma och reflektera, och den här artikeln försöker erbjuda en bred och komplett titt på det. Gör dig redo att gå in i världen av Bygdegård och upptäck allt den har att erbjuda.
En bygdegård är en samlingslokal som ofta ligger på landsbygden eller i mindre orter, öppen för allmänheten. Begreppet bygdegård myntades vid Landsbygdskommunernas kongress 1919. Ås förbundsgård blir den första bygdegården och den invigdes samma år. 25 år senare bildades Bygdegårdarnas Riksförbund som idag har över 1400 medlemmar[1].
Allmänt
Bygdegårdar är i de flesta fall fristående byggnader som uppförts enbart för att tjäna som samlingslokal för dem som bor i bygden. Ibland nyttjas även äldre, historiska, byggnader från trakten som bygdegårdar. Det förekommer att de tidigare har tillhört någon folkrörelse som frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen, eller tidigare varit skolbyggnader.
I bygdegården arrangeras konstutställningar, föreläsningar, föreningsmöten, teater, filmvisning, loppisar, marknader och liknande, och huset kan även hyras för exempelvis fester och lägerskolor. I vissa fall dokumenteras och arkiveras ibland traktens historia, men det är vanligare bland hembygdsgårdar.
Det är även vanligt att bygdegårdar erbjuder samhällsservice såsom lokaler för fritids, förskola, skolbespisning, är engagerade i att driva butiker på landsbygden, är servicepunkter för kommuner och driver frågor kring fiber och andra utvecklingsfrågor. Bygdegårdar är även viktiga för krisberedskapen.[2]
Se filmen Bygdegårdarna på 40 sekunder, producerad av Bygdegårdarnas Riksförbund.
Se även
Källor
- Bygdegård i Nationalencyklopedins nätupplaga.
Noter
- ^ ”Bygdegårdsrörelsen i siffror”. Bygdegårdarnas riksförbund. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200803091321/https://bygdegardarna.se/om-oss/bygdegardsrorelsen-i-siffror/. Läst 1 september 2020.
- ^ ”Bygdegårdarna är ovärderliga vid samhällskriser” (på engelska). press.bygdegardarna.se. http://press.bygdegardarna.se/posts/pressreleases/bygdegardarna-ar-ovarderliga-vid-samhallskris. Läst 1 september 2020.