I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Bruno Bettelheim. Från dess påverkan på samhället till dess relevans i historien har Bruno Bettelheim spelat en grundläggande roll i olika aspekter av det dagliga livet. Under åren har Bruno Bettelheim fångat många människors uppmärksamhet och skapat debatt och reflektion kring dess inflytande inom olika sfärer. Genom detaljerad analys kommer vi att utforska innebörden av Bruno Bettelheim och hur det har format vårt sätt att förstå och närma sig vissa aspekter av livet. Vi hoppas att den här artikeln leder dig till reflektion och ger dig en djupare inblick i Bruno Bettelheim och dess betydelse i dagens samhälle.
Bruno Bettelheim | |
Född | 28 augusti 1903[1][2][3] Wien[4] |
---|---|
Död | 13 mars 1990[1][2][5] (86 år) Silver Spring, USA |
Begravd | Skylawn Memorial Park[6] |
Medborgare i | USA[7], Österrike[7] och Cisleithanien |
Utbildad vid | Wiens universitet[8] ![]() |
Sysselsättning | Författare, filosof, universitetslärare, psykolog, psykoanalytiker |
Arbetsgivare | University of Chicago (1939–)[9] |
Politiskt parti | |
Socialdemokraterna[9] | |
Utmärkelser | |
National Book Critics Circle Award in Criticism (1976)[10] National Book Award (1977) Goethemedaljen (1983)[11] Dr.-Leopold-Lucas-Preis (1990)[12] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences | |
Redigera Wikidata |
Bruno Bettelheim, född 28 augusti 1903 i Wien, Österrike, död 13 mars 1990 i Silver Spring, Maryland, var en amerikansk barnpsykolog och författare. Han uppmärksammades internationellt för sitt arbete om bland annat Sigmund Freud och psykoanalys.
Bettelheim menade bland annat att så kallade kylskåpsmödrar skapade förhållanden vilka var värre än i koncentrationsläger, och menade att "skillnaden mellan fångars svåra belägenhet i ett koncentrationsläger och de förhållanden som leter till autism och schizofreni hos barn är naturligtvis att barnet aldrig har haft en chans att utveckla mycket till personlighet".[13]
Bettelheim har även studerat sagans struktur och ser den som ett psykodrama om människans elementära behov.[källa behövs]
|