I den här artikeln kommer Borgholms kommun att behandlas från olika perspektiv, med syftet att ge en fullständig och detaljerad bild av detta ämne. Dess ursprung, dess utveckling över tid, liksom dess implikationer i dagens samhälle kommer att analyseras. Dessutom kommer olika åsikter och synpunkter att presenteras som gör att läsaren kan bilda sig en tydlig och objektiv idé. Genom ett rigoröst och kritiskt förhållningssätt är målet att erbjuda en global vision som inbjuder till reflektion och debatt. Borgholms kommun är ett mycket relevant ämne som förtjänar att studeras och förstås i sin helhet, varför denna artikel föreslås som ett grundläggande verktyg för dem som är intresserade av att fördjupa sin förståelse.
Ön består av kalksten och inkluderar både raukar på områden med eroderad klintkust såväl som strandvallsområden. Turism likväl som handels-, hotell- och restaurangverksamhet dominerar det lokala näringslivet.
Befolkningen ökade något fram till mitten av 1990-talet och har därefter minskat något. Efter valen under 2010-talet har kommunen haft växlande styren.
Ett förslag till sammanläggning av de två kommunerna på Öland, med Mörbylånga kommun, till en Ölands kommun har diskuterats och fördes till en lokal folkomröstning år 2009. Resultatet blev negativt, nej-sidan segrade med 56% mot ja-sidans 41,1% räknat på hela Öland. I Borgholms kommun däremot segrade ja-sidan.
Landskapet sluttar svagt mot öster, med högsta punkter kring Kalmarsund i väster, vilket kan härledas till kalkstenslagret som har samma lutning. Ovan kalkstenen ligger ett tunt täcke med jord. På södra sidan av Öland finns den egentliga alvarmarken, men det finns några sådana områden även i Borgholm. Områdets stränder inkluderar både raukar på områden med eroderad klintkust såväl som strandvallsområden. Bödabukten är det största området där det byggs upp strandvallar. Där finns också Bölinge backar som är ett stort bevuxet dynfält. Neptuni åkrar är ett klapperstensfält som bildats i samband med landhöjningen och beskrevs redan av Linné.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.
År 2020 bodde 89,7 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent. Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fyra tätorter i Bornholms kommun:
Under mandatperioden 2014 till 2018 styrdes kommunen av Framtid Öland tillsammans med Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Efter valet 2018 ändrades detta och en mitten-vänsterkoalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet tog över makten.
Kommunen har också fyra vänorter. Dessa är Korsnäs i Finland, Łeba i Polen, Rockford, USA och Zelenogradsk i Ryssland. Kommunen uppgav att "Samarbetet med vänorterna bygger i huvudsak på stort privat engagemang mellan kommuninvånare i Borgholm och invånare i våra respektive vänorter". Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina 2022 frystes samarbetet med den ryska vänorten den 1 mars 2022.
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Jordbruket som inkluderar boskapsskötsel har under lång tid tillhört kommunens viktigaste näringar. I början av 2020-talet sysselsatte det omkring 12 procent av den förvärvsarbetande befolkningen. De tidigare viktiga näringarna med fiske och stenindustri har dock fått minskad betydelse. Omkring fem procent var sysselsatta inom tillverkningsindustrin som i huvudsak utgjordes av småföretagare inom livsmedels- och verkstadsindustrin. I stort var näringslivet inriktat på turism likväl som handels-, hotell- och restaurangverksamhet. Kommunen och regionen är andra stora arbetsgivare.
Infrastruktur
Transporter
Från söder till norr går Länsväg 136. Längst upp i norr ligger Ölanda flygplats, en av tre flygplatser på Öland. Strax utanför Borgholm ligger även Borglanda flygfält, ett flygfält som används av flera klubbar och sektioner.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 10 666 invånare (31 december 2024), vilket placerar den på 207:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Borgholms kommun 1970–2020
År
Folkmängd
1970
10 432
1975
10 786
1980
11 030
1985
11 079
1990
11 484
1995
11 859
2000
11 288
2005
11 067
2010
10 676
2015
10 681
2020
10 836
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 977, eller 9,15 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 681 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 592, eller 5,30 %.
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Borgholms kommun 10 681 personer. Av dessa var 852 personer (8,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.
Sverige
Europeiska unionen: Övriga länder
Syrien
Tyskland
Finland
Polen
Bosnien och Hercegovina
Norge
Thailand
Afghanistan
Irak
Danmark
/
Island
Kina
Iran
Sovjetunionen
Somalia
Turkiet
Wikimedia Commons har media som rör Borgholms kommun.
