Borgerlig tunga

I dagens värld har Borgerlig tunga blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor, företag och organisationer. Sedan dess uppkomst har Borgerlig tunga fångat samhällets uppmärksamhet och genererat oändliga debatter, diskussioner och reflektioner kring dess betydelse, inverkan och utveckling. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt, socialt eller kulturellt plan har Borgerlig tunga lyckats överskrida gränser och har etablerat sig som en central referenspunkt idag. Av denna anledning är det viktigt att analysera och ta upp alla aspekter relaterade till Borgerlig tunga på ett djupt och detaljerat sätt för att bättre förstå dess inflytande och relevans i våra dagliga liv.

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-02)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Borgerlig tunga kallades en skatt som städernas borgare var ålagda att betala från sen medeltid till mitten av 1800-talet. Skatten betalades direkt till stadskassan. Skattens storlek var inte relaterad till inkomst utan bestämdes utifrån förmögenhet mätt som storleken på den tomt man ägde i staden.

I praktiken fanns det många undantag. Under 1600-talet var det vanligt att vid stadsgrundande locka hantverkare med flera att bosätta sig i staden genom att befria vederbörande från borgerlig tunga under ett antal år. I universitetsstäder som Lund och Uppsala var universitetsanställda helt befriade från borgerlig tunga. Detta medförde att städerna gick miste om stora skatteinkomster. För att kompensera för bortfallet lades ökad skattebörda på övriga borgare i staden. Detta gav ofta upphov till spänningar mellan universitet och borgare.

I och med ståndsriksdagens avskaffande 1865 upphörde systemet med borgerlig tunga.