Borgensman

Idag är Borgensman ett ämne av stor relevans och intresse i samhället. Under lång tid har Borgensman varit föremål för studier och debatt inom olika områden och discipliner. Dess betydelse ligger i dess direkta inverkan på människors dagliga liv, såväl som dess inflytande på politiska, kulturella, ekonomiska och sociala sfärer. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv relaterade till Borgensman, och analysera dess utveckling över tid och dess relevans idag. Dessutom kommer vi att reflektera över möjliga utmaningar och möjligheter som Borgensman ger i det aktuella sammanhanget. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att försöka ge en heltäckande bild av Borgensman och dess betydelse i det samtida samhället.

Borgensman är en person som går i borgen för en låntagare eller annan som åtagit sig en förpliktelse. I den fortfarande gällande Handelsbalken från 1736 används termen löftesman.

Borgensmannen ställer inte upp med säkerhet. Borgensåtagandet innebär istället att borgensmannen åtar sig gäldenärens skyldighet att fullgöra ett åtagande eller betala en skuld om inte gäldenären kan eller vill det.[1]

Begreppet ska inte förväxlas med borgenär, som är en långivare (fordringsägare).[2]


Externa länkar

Källor

  1. ^ Konsumentverket Arkiverad 28 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Lånen.se - Ekonomiskolan