Handelsbalken

I dagens värld har Handelsbalken fått stor relevans inom olika samhällssfärer. Oavsett om det beror på dess inverkan på popkulturen, dess inflytande på politiken, dess relevans i historien eller dess betydelse för den tekniska utvecklingen, har Handelsbalken blivit ett ämne av utbrett intresse. I den här artikeln kommer vi att utforska innebörden och relevansen av Handelsbalken, såväl som dess inverkan på olika aspekter av det moderna livet. Från dess ursprung till dess inflytande på nuet kommer vi att analysera hur Handelsbalken har format vår uppfattning och vårt sätt att interagera med omvärlden.

Handelsbalken (HB) är den femte av balkarna i 1734 års lag, innefattande förmögenhetsrättsliga bestämmelser, främst om köp, skifte, om handelns idkande, mått och vikt, pant och borgen, sysslomän och ombudsmän med mera.

Handelsbalken är en av nio balkar i 1734 års lag. Balken är alltjämt gällande rätt i Sverige och Finland, även om den reviderats i stor utsträckning och delar upphävts (liksom med byggningabalken för båda länder och rättegångsbalken för Finland). I Sverige har handelsbalken SFS-nummer 1736:01232 och i Finland författningsnummer 31.12.1734/3.

Handelsbalken innehåller regler om bland annat sysslomäns ställning, tvesala och borgen (borgen är dock ett rättsinstitut med delvis dispositiva regler där privata aktörer, som banker, ofta har egna kompletterade regler som blivit standard inom branschen). Balken reglerar även frågor om burskap, lån, förvaring och hyra av lös egendom.

I den privat utgivna lagboken "Sveriges rikes lag" har senare tillkomna förmögenhetsrättsliga lagar såsom köplagen, avtalslagen och skuldebrevslagen placerats inuti Handelsbalken trots att de är andra författningar. Lagboken har ingen officiell ställning och principen har ej tillämpats i andra svenska lagböcker, som exempelvis "Sveriges lagar".

Källor

  1. ^ Norstedts uppslagsbok 1948

Externa länkar