I dagens värld har Bonde (adelsätt) blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en bred sektor av samhället. Oavsett om det har påverkat ekonomin, politiken, vetenskapen eller människors dagliga liv, har Bonde (adelsätt) väckt stor debatt och analys inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och perspektiven relaterade till Bonde (adelsätt), såväl som dess inflytande på världen idag. Genom olika källor och tillvägagångssätt kommer vi att försöka belysa detta ämne och erbjuda en mer komplett och djupgående bild av dess betydelse och konsekvenser.
Friherrliga ätten Bonde nr 20 (upphöjd 1651) samt friherrliga ätten Bonde nr 20 (upphöjd 1802) samt grevliga ätterna Bonde af Björnö och den utdöda Bonde af Säfstaholm
Namnet Bonde användes redan under medeltiden, om än inte av alla ättemedlemmar.
En möjlig tänkbar tidigaste belagd medlem av släkten är Torer Bonde, som i mitten av 1280-talet bevittnade en donation till Vreta kloster. Annars utgår ättartalen från bröderna Erengisle Petersson och Tord Bonde. Dessa har utan egentlig grund antagits vara halvbröder men man kan utgå från att den äldste medlemmen är Erengisles far Peter. Försök har gjorts att identifiera denne med en Peter Erengislesson med besittningar i Finnveden och Värend, vilket är osannolikt på grund av kronologin, liksom med en hypotetisk Peter Tordsson, son till en år 1259 omnämnd Tord Petersson, vilket dock enbart bygger på att namnen Tord och Peter var vanliga i ätten under 1300-talet.
Traditionellt räknas släkten som stammande från Småland men detta bygger endast på att släkten ägt vissa gårdar där; på liknande grund kan man hävda Östergötland som stamort, då de från Tord och Erengisle utgående släktgrenarna hade ägor där under det tidiga 1300-talet.
Vapen
Ätten har så länge man kunnat följa den fört en båt i sitt vapen, liksom flera andra familjer från Småland och Östergötland, varav minst två var besläktade med ätten.