I dagens värld är Katrinedal, Övergran ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet inom olika områden i samhället. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på populärkulturen har Katrinedal, Övergran blivit ett ämne av stor relevans idag. Med teknikens framsteg och ständiga förändringar i samhället är det avgörande att förstå och analysera hur Katrinedal, Övergran påverkar våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Katrinedal, Övergran och dess inverkan på vår värld, från dess ursprung till dess relevans idag.
Katrinedal är ett gods i Övergrans socken, Håbo kommun, Uppsala län, cirka 13 kilometer väster om Sigtuna. Enligt kommunen utgör Katrinedal "ett stort kultur- och arkitekturhistoriskt värde då den är en välbevarad storgård med en lång bebyggelsekontinuitet".
Katrinedals gård ligger strax norr om Övergrans by, inte långt från Enköpingsvägen. Gården är känd sedan 1500-talet, men då under namnet Skiämma. Katrinedal har hört till en av de mest omfattande lantegendomarna i trakten och har sambrukats med Eneby, Säby och Muranbo (eller Muhrboda). Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes troligen kort efter 1706 sedan den gamla brunnit ner. Husets mittparti är uppfört i sten, medan resten är av trä som enligt traditionen härstammar från en 1600-tals byggnad. Troligen härrör stendelen från den äldre byggnaden.
Gården har under årens lopp haft många olika ägare. Mellan 1772 och 1805 ägdes gården av landshövding Nils Reuterholm. På 1860-talet kompletterades bebyggelsen med en flygel i nordväst som gavs ett liknande utseende som huvudbyggnaden. Båda husen karakteriseras av en fronton med tre fönsteraxlar samt brutna och valmade sadeltak. Katrinedals ekonomibyggnader ligger på en höjd i nordväst och är omgivna av ett öppet, kuperat kulturlandskap. Väster därom, på Kvarnbacken, har det tidigare funnits en väderkvarn. Till gården hörde även en ångbåtsbrygga i Ullfjärden.
Efter flera ägarskiften mellan bland andra släkterna Unonius, Grill och Blomstedt kom Katrinedal 1903 i familjen Silfverhielms ägo. I slutet av 1960-talet innehades egendomen av greve Gustav "Gösta" Bonde af Björnö som än idag (2018) ägs av familjen Bonde.