Bohemanneset
I dagens värld är Bohemanneset ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet och intresse. Oavsett om det är på grund av sin relevans i samhället, sin påverkan på det dagliga livet eller på grund av sin betydelse i historien, har Bohemanneset blivit en fråga för diskussion och analys inom olika områden. Från det akademiska området till det sociala området har Bohemanneset väckt intresse hos yrkesverksamma, forskare, aktivister och allmänheten. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i Bohemanneset för att förstå dess innebörd, dess betydelse och vilken roll den spelar i vår nuvarande verklighet.
Bohemanneset är en udde på den nordvästra sidan av Isfjorden, där Nordfjorden mynnar, på Spetsbergen i Svalbard.
Bohemanneset har sitt namn efter den svenske entomologen Carl Henrik Boheman, som var professor vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm och som också arbetade med insamlat material från svenska spetsbergenexpeditioner.
Bohemanneset är ungefär två kilometer långt.
Den industriellt drivna kolutvinningen i Svalbard kan anses ha startat på Bohemanneset 1899 med att ishavsskepparen Søren Zachariassen bröt ett parti på 600 hektoliter. Året därpå återkom han och ockuperade Bohemanneset för det nybildade bolaget Kulkompaniet Isefjord Spitsbergen och uppförde ett hus i juli 1900. Driften kom aldrig igång ordentligt, och 1920 övertog Nederlandsche Spitsbergen Compagnie kolfältet på Bohemanneset. Den nederländska verksamheten på Bohemanneset blev kortvarig, och 1922 flyttades merparten av bebyggelsen till Barentsburg.
Polarforskarna Hjalmar Johansen och Theodor Lerner övervintrade i en hydda på Bohemanneset 1907/1908.
I dag står det tre byggnader på Bohemanneset, varav Søren Zachariassens hus från 1900 är en. Området ägs idag av det ryska gruvföretaget Trust Arktikugol, vilket också äger Barentsburg.
Källor
- Denna artikel är delvis baserad på artikeln Bohemanneset på norskspråkiga Wikipedia (bokmål).
Noter
- ^ ”Bohemanneset”. Norsk Polarinstitutt. Arkiverad från originalet den 3 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120503002856/http://miljo.npolar.no/placenames/pages/detailn.asp?placeNameID=21391E. Läst 18 mars 2018.
- ^ Petter Henriksen (redaktör), red. ”Theodor Lerner”. Store norske leksikon. Oslo: Kunnskapsforlaget. http://www.snl.no/Theodor_Lerner. Läst 18 mars 2018.
