AB Isfjorden
I dagens värld har AB Isfjorden blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess inflytande på den kulturella sfären, dess relevans i historien eller dess betydelse för personlig utveckling, har AB Isfjorden lyckats fånga uppmärksamheten hos miljontals individer runt om i världen. När vi utforskar detta ämne ytterligare går vi in i ett universum av olika möjligheter och perspektiv, som inbjuder oss att reflektera, ifrågasätta och diskutera AB Isfjorden. Genom den här artikeln kommer vi att försöka fördjupa oss i de olika aspekterna som gör AB Isfjorden till ett så relevant ämne idag, och vi kommer att utforska dess inverkan på olika områden i det dagliga livet.
| AB Isfjorden | |
 | |
| Typ | Aktiebolag |
|---|---|
| Huvudkontor | Göteborg |
| Nyckelpersoner | Adolf Erik Nordenskiöld, Oscar Dickson |
| Bransch | Gruvdrift |
| Produkter | Fosforit |
| Historik | |
| Grundat | Omkring 1870 |
| Grundare | Adolf Erik Nordenskiöld, Oscar Dickson |
AB Isfjorden var ett svenskt företag som bildades omkring 1870 för att utvinna fosforit vid Kap Thordsen vid Isfjorden på Spetsbergen i Svalbard.
Adolf Erik Nordenskiöld hittade en fosforitfyndighet vid sin första egna Spetsbergenexpedition, Svenska Spetsbergenexpeditionen 1864.
En rekognosering skedde 1872, vid vilken bland annat geologen Per Öberg deltog.[1] Projektet avbröts, efter det att det bedömts vara omöjligt att starta lönsam brytning, speciellt då andra fosfat börjat komma i handeln. Kvar från projektförberedelserna blev en för bolaget uppförd tvåvånings bostadsbyggnad på Kap Thordsen, som senare blev känd som Svenskhuset. Denna kom till användning som expeditionshus för den svenska expeditionen under Det första internationella polaråret, 1882–1883, Den svenska fysikaliska-meteorologiska expeditionen till Spetsbergen 1882–1883.
AB Isfjordens exploateringsplaner övergavs slutgiltigt efter att Adolf Eriks son Gustaf Nordenskiöld kartlagt området sommaren 1890.
