Nuförtiden är Björn Vennström ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Med en betydande inverkan på olika områden i livet har Björn Vennström skapat en aldrig tidigare skådad debatt som lockat både anhängare och kritiker. När Björn Vennström fortsätter att skymta stort i det kollektiva medvetandet, sträcker sig hans inflytande över flera sektorer, från politik till underhållning och från teknik till samhället i stort. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Björn Vennström, undersöka dess aktuella relevans och potentiella framtida effekter.
Björn Vennström | |
Född | 1948 |
---|---|
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet, filosofie doktor, ![]() |
Sysselsättning | Biolog |
Befattning | |
Professor (1987–) | |
Arbetsgivare | Karolinska Institutet |
Utmärkelser | |
Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi (1991) | |
Redigera Wikidata |
Björn Vennström, född 1948 på Åland, är en åländsk professor i molekylärbiologi och utvecklingsbiologi vid Karolinska Institutet.
Vennström växte upp i Mariehamn och gick sedan ut från Ålands lyceum 1967 och har senare uppgett i Ålands radio att han redan under läkarutbildningen börjat intressera sig för arvsmassan.[1] Han valdes 1993 in i Karolinska Institutets Nobelförsamling.[2] Han disputerade 1978 vid Uppsala universitet med en avhandling om RNA-transkription i Adenovirus.[3] Efter disputationen fortsatte han forska i bland annat Tyskland och USA för att 1987 bli professor på Karolinska Institutet och 1993 bli professor i just utvecklingsbiologi.[2] Vennström var involverad i att ta fram kursmaterial till den webbkurs i ämnet djurförsök som togs fram 2013 när EU:s nya direktiv medförde att alla som på något sätt var involverade i djurförsök behövde genomgå formell certifiering och flera hundra forskare plötsligt behövde utbildas. Innan direktivets ändring kunde man arbeta i upp till två år innan man behövde gå motsvarande kurs.[4] Utöver att genomföra djurförsök har han forskat inom områdena cell- och molekylärbiologi.[5]
År 2016 sommarpratade han om livet och forskningen i Ålands radio.[1]
Han var huvudansvarig för en forskningsartikel i Nature om sköldkörtelhormonreceptorn c-erb-A, som har citerats över 1 400 gånger.[6]
I en debattartikel i Svenska Dagbladet försvarade Vennström användningen av apor som försöksdjur i medicinsk forskning utifrån den stora nytta som försöken medförde. Han jämförde också de svenska primaternas förutsättningar med olika kontraktslaboratorier i bland annat Kina och Indien och menade att omsorgen om aporna i Sverige var bland den bästa i branschen.[7]
|