Björn Körlof

Vikten av Björn Körlof i dagens samhälle kan inte underskattas. Sedan starten har Björn Körlof haft en betydande inverkan på olika aspekter av livet. Oavsett om det är på ett personligt, socialt, politiskt eller ekonomiskt plan har Björn Körlof varit närvarande i en eller annan form. I den här artikeln kommer vi att utforska relevansen av Björn Körlof i olika sammanhang och analysera hur det har utvecklats och kommer att fortsätta att utvecklas i framtiden. Det är avgörande att förstå det inflytande som Björn Körlof har på våra liv för att bättre kunna uppskatta dess betydelse och värde i det samtida samhället.

Björn Körlof
Född19 oktober 1944
Överluleå församling i Norrbottens län, Sverige
NationalitetSverige Sverige
Yrke/uppdragÄmbetsman och politiker

Björn Harald Bruno Körlof, född 19 oktober 1944 i Överluleå församling i Norrbottens län,[1] är en svensk ämbetsman och politiker.

Biografi

Körlof avlade reservofficersexamen 1971 och är sedan dess reservofficer i infanteriet. Han avlade 1972 juris kandidat-examen vid Uppsala universitet. Åren 1972–1977 var han kanslisekreterare vid Försvarsdepartementet och 1977–1989 departementssekreterare där. Därefter var han generaldirektör för Fortifikationsförvaltningen 1989–1994, för Styrelsen för psykologiskt försvar 1994–2001 och för Pliktverket 2001–2007. Åren 1976–1978 och 1981–1989 var han riksdagsledamot för Moderata samlingspartiet.[2] Han är numera verksam som strategisk rådgivare vid Ramboll Sverige.

Björn Körlof invaldes 1997 som ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[3]

Körlof är son till överstelöjtnant Sven Körlof (1916–2014) och sjukgymnasten Ingrid Sjöberg (1916–2001).[2] Han är brorson till Voldmar Körlof och sonson till Harald Körlof.

Referenser

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. ^ Moen, Ann, red (2006). Vem är det 2007. Svensk biografisk handbok. Malmö: Nationalencyklopedin. sid. 334. ISBN 91-975132-7-X .
  3. ^ Anderson, Björn (2016). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 36. ISBN 978-91-980878-8-8 .