Björn Berglund

Idag har Björn Berglund blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en bred publik. Oavsett om det beror på dess inverkan på det nuvarande samhället, dess relevans i det historiska sammanhanget eller dess inflytande på den kulturella sfären, är Björn Berglund ett ämne som inte lämnar någon oberörd. Under åren har det väckt heta debatter, väckt mångas nyfikenhet och varit föremål för många studier och forskning. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Björn Berglund, analysera dess betydelse, dess implikationer och dess utveckling över tid. Utan tvekan är Björn Berglund ett ämne som förtjänar vår uppmärksamhet och reflektion, så vi hoppas att denna läsning kommer att vara intressant och berikande för alla våra läsare.

För andra betydelser, se Björn Berglund (olika betydelser).
Björn Berglund
FöddBjörn Nils Johan Gustaf Berglund
16 oktober 1904
Jörn, Sverige
Död3 augusti 1968 (63 år)
Örgryte, Sverige
MakaLisskulla Jobs
(1931-1968)
IMDb SFDb

Björn Nils Johan Gustaf Berglund, född den 16 oktober 1904 i Jörn i Västerbotten, död den 3 augusti 1968 i Örgryte i Göteborg, var en svensk skådespelare och vissångare. Han var son till Nisse Berglund.

Biografi

Berglund studerade vid Dramatens elevskola 1925–1928. Efter studierna var han engagerad kortare perioder vid olika teatrar. Åren 1946–1951 var han engagerad som revyskådespelare av Karl Gerhard. Han engagerades 1956 vid Göteborgs stadsteater fasta ensemble.

Han filmdebuterade 1929 i Edvin Adolphsons Säg det i toner, han kom att medverka i drygt 70 filmer och TV-program.

Under 1930-talet spelade han ofta den unge ordentlige och hederlige ynglingen på film. Detta är särskilt tydligt i filmer som Hans livs match (1932) och Djurgårdsnätter (1933). Men han kunde även spela mer osympatiska roller som till exempel Pelle Karlsson i filmen Familjen Andersson (1937). Senare i karriären gjorde han mer allmänna roller som poliser, läkare och lärare.[källa behövs]

Sedan 1931 var han gift med skådespelaren Lisskulla Jobs (1906–1996). De är begravda på Örgryte nya kyrkogård.

Filmografi i urval

Från vänster: Bertil Ehrenmark, Björn Berglund, Ernst Eklund.

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1926 En betjänt Jokern
H. Marsh Harwood		 Olof Molander Dramaten
Andre pagen Sankta Johanna
George Bernard Shaw		 Gustaf Linden Dramaten
1928 Studenten Hoppla, vi lever!
Ernst Toller		 Per Lindberg Dramaten
Luzac Diktatorn
Jules Romains		 Per Lindberg Dramaten
1931 Peter Pan
J.M. Barrie		 Palle Brunius Oscarsteatern
1932 Fanny
Marcel Pagnol		 Pauline Brunius Oscarsteatern
Blumtschli, kapten Hjältar
George Bernard Shaw		 John W. Brunius Oscarsteatern
Medverkande Harrys bar, revy
Berco och Chatham		 Nils Johannisson Blancheteatern
Sjömannen Urspårad
Karl Schlüter		 Svend Gade Blancheteatern
1934 Georges Tovaritch
Jacques Deval		 Ernst Eklund Komediteatern
1935 Vi måste gifta bort mamma
Neil Grant		 Alice Eklund Komediteatern
Dickie Reynolds Tonvikt på ungdomen
Samson Raphaelson		 Ernst Eklund Komediteatern
Harpuneraren Natt över havet
Harry Blomberg		 Ernst Eklund Komediteatern
Nöddebo prästgård
Elith Reumert		 Gösta Terserus Komediteatern
1937 Martin Timmen H
Pierre Chaine		 Ernst Eklund Komediteatern
1940 Hortensio Så tuktas en argbigga
William Shakespeare		 Sandro Malmquist Oscarsteatern/
Turné
1941 Grundtvig Egelykke
Kaj Munk		 Ernst Eklund Oscarsteatern
1942 Herr Sune Sagan
Hjalmar Bergman		 Per Lindberg Konserthusteatern
1946 Tom Wingfield Glasmenageriet
Tennessee Williams		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Mark Eklöv och lavendel
Seán O'Casey		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Ingenjören Den ljusnande tid
Alf Henrikson		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
1947 Hertigen Lika för lika
William Shakespeare		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Gustav Fordringsägare
August Strindberg		 Elsa Widborg Helsingborgs stadsteater
Medverkande Kar de Mummas sällskapsresa, revy
Kar de Mumma		 Hjördis Petterson Blancheteatern
1948 Lamadon Fettpärlan
Gösta Sjöberg		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern
1950 Medverkande Skyll er själva, revy
Kar de Mumma		 Leif Amble-Næss Blancheteatern
1951 Rolf Swedenhielm junior Swedenhielms
Hjalmar Bergman		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern
1952 Larry Come back
Clifford Odets		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern
1953 Gregers Werle Vildanden
Henrik Ibsen		 Börje Mellvig Riksteatern
1959 Vid skilda bord
Terence Rattigan		 Åke Falck Göteborgs stadsteater
Ljuva ungdomstid
Eugene O'Neill		 Sam Besekow Göteborgs stadsteater
1963 Nonno Iguanans natt
Tennessee Williams		 Yngve Nordwall Göteborgs stadsteater

Regi (ej komplett)

År Produktion Upphovsmän Teater
1940 Marknadsafton Vilhelm Moberg Dramatikerstudion
1946 Mästerkatten i stövlar
Den bestøvlede kat		 Hans Werner Helsingborgs stadsteater
1949 De fem fåglarna
Staffan Tjerneld Blancheteatern

Radioteater

Roller

År Roll Produktion Regi
1940 Wille, fördräng När nämndemansmoras Ida skulle bortgiftas
Nanna Wallensteen		 Carl Barcklind
1942 Herr Sune Sagan
Hjalmar Bergman		 Per Lindberg
1951 Sjökapten Herbert Hallbeck Hillman & Son: Matt med damen
Folke Mellvig		 Lars Madsén
1952 Ingenjör Granberg Hillmans semester: Liten tuva...
Folke Mellvig		 Lars Madsén
1953 Styrmannen Midsommar
August Strindberg		 Palle Brunius
1954 Erker, hemmansägare Auktion
Josef Briné och Nils Ferlin		 Lars Madsén

Källor

Fotnoter

  1. ^ ”Björn Berglund”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=59220&iv=OVERVIEW&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dbj%C3%B6rn+berglund%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 14 augusti 2012. 
  2. ^ ”Global Musix: Allt om alla utövare inom visor och viskonst”. Arkiverad från originalet den 22 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170622020158/http://www.globalmusix.com/m/articles/view/visor-b. Läst 17 augusti 2017. 
  3. ^ ”Karin Helfrid (Lisskulla) Jobs”. https://www.skbl.se/sv/artikel/LisskullaJobs. Läst 12 maj 2021. 
  4. ^ ”Teater Musik Film: 'Peter Pan'”. Dagens Nyheter: s. 4. 17 december 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-12-17/343/16. Läst 7 januari 2016. 
  5. ^ ”Teater Musik Film: Oscars”. Dagens Nyheter: s. 8. 4 februari 1932. http://arkivet.dn.se/tidning/1932-02-04/33/8. Läst 5 mars 2017. 
  6. ^ Rq (6 mars 1932). ”Tre teaterpremiärer: 'Hjältar' på Oscarsteater”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/tidning/1932-03-06/64/9. Läst 4 mars 2017. 
  7. ^ ”Teater Musik Film: Blanches revy”. Dagens Nyheter: s. 12. 12 maj 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-05-12/127/12. Läst 10 april 2016. 
  8. ^ ”Urspårad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22060&pos=69. Läst 10 april 2016. 
  9. ^ Bo Bergman (11 november 1934). ”Komediteaterns premiär: J. Devals 'Tovaritch'”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1934-11-11/307/1. Läst 8 januari 2016. 
  10. ^ Bo Bergman (11 september 1935). ”Lustspelspremiär på Komediteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-09-11/247/1. Läst 8 januari 2016. 
  11. ^ Bo Bergman (27 oktober 1935). ”Tonvikt på ungdomen”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-10-27/293/1. Läst 8 januari 2016. 
  12. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1936) sid. 124
  13. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 13. 12 december 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-12-12/339/13. Läst 27 december 2015. 
  14. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 24 december 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-12-24/351/9. Läst 27 december 2015. 
  15. ^ ”Timmen H”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24831&pos=29. Läst 13 maj 2016. 
  16. ^ ”Så tuktas en argbigga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24682&pos=105. Läst 12 maj 2016. 
  17. ^ Teateråret 1941 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1941 (1942) s. 202
  18. ^ Oscar Rydqvist (17 januari 1942). ”'Sagan' i Dramatikerstudion”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-01-17/15/9. Läst 30 januari 2016. 
  19. ^ Sten af Geijerstam (30 april 1947). ”Kar de Mummas sällskapsresa”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-04-30/115/12. Läst 10 februari 2016. 
  20. ^ ”Fettpärlan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22239&pos=147. Läst 24 april 2016. 
  21. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 34. 28 april 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-04-28/113/34. Läst 5 augusti 2017. 
  22. ^ ”Swedenhielms”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18879&pos=152. Läst 24 april 2016. 
  23. ^ ”Come back”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18880&pos=154. Läst 24 april 2016. 
  24. ^ ”Teater Musik Film: Riksteaterns spelplan vårsäsongen 1953”. Dagens Nyheter: s. 7. 8 januari 1953. Arkiverad från originalet den 24 november 2021. https://web.archive.org/web/20211124130432/https://cached-images.bonnier.news/swift/kb-archive-dn-web/helbild-dagens-nyheter-torsdag-8-januari-1953-sida-7_1950.jpeg. Läst 24 november 2021. 
  25. ^ Barbro Hähnel (8 maj 1959). ”Brendan Rattigans 'Vid skilda bord' på Göteborgs stadsteater”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-05-08/122/9. Läst 26 september 2020. 
  26. ^ ”Scenförändringar: Jubileum i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 15. 21 augusti 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-08-21/225/15. Läst 26 september 2020. 
  27. ^ Ebbe Linde (25 januari 1963). ”Iguananatten omigen”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-01-26/25/11. Läst 26 september 2020. 
  28. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 29 december 1940. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-12-29/355/20. Läst 29 januari 2016. 
  29. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 11 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-11/40/20. Läst 30 januari 2016. 
  30. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 15. 21 juli 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-07-21/193/15. Läst 19 december 2021. 
  31. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 6 september 1952. https://arkivet.dn.se/tidning/1952-09-06/242/20. Läst 19 december 2021. 
  32. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 19 juni 1953. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-06-19/163/22. Läst 31 januari 2016. 
  33. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 30. 19 september 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-19/254/30. Läst 1 februari 2016. 

Källor

Externa länkar