I dagens värld är Betty Hutton ett ämne som har blivit allt mer aktuellt. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på miljön är Betty Hutton en aspekt som vi inte kan bortse från. Den har genom åren väckt stort intresse och genererat debatter inom olika områden. Det är därför vi i den här artikeln kommer att utforska Betty Hutton på djupet, analysera dess olika aspekter och dess roll i dagens värld. Oavsett om det är på en personlig, social eller global nivå, har Betty Hutton en betydande inverkan som förtjänar att förstås till fullo.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Betty Hutton | |
![]() Hutton i Annie Get Your Gun (1950). | |
Född | Elizabeth June Thornburg 26 februari 1921 Battle Creek, Michigan, USA |
---|---|
Död | 11 mars 2007 (86 år) Palm Springs, Kalifornien, USA |
Utbildad vid | Salve Regina University och Southeastern High School |
Aktiva år | 1938–1983 |
Make | Ted Briskin (1945–1950; skilda) Charles O'Curran (1952–1955; skilda) Alan W. Livingston (1955–1960; skilda) Pete Candoli (1960–1967; skilda) |
Betydande roller | |
Trudy Kockenlocker i Miraklet Judy Peabody i Stork Club Annie Oakley i Annie Get Your Gun Holly i Världens största show | |
IMDb SFDb |
Betty Hutton, född Elizabeth June Thornburg den 26 februari 1921 i Battle Creek, Michigan, död 11 mars 2007 i Palm Springs, Kalifornien, var en amerikansk skådespelare, sångerska och komiker. Bland Huttons filmer märks Swingland (1942), Fest i tropikerna (1943), Miraklet (1944), Och änglarna sjunga med... (1944), Flottans farliga flickor (1944), Blond och bländande (1945), Stork Club (1945), Cross My Heart (1946), Sensationernas kvinna (1947), Annie Get Your Gun (1950), Världens största show (1952) och Karriär i toner (1952).
Hutton växte upp med sin mamma och storasyster, Marion Hutton. Familjen flyttade till Detroit 1923, där mamman öppnade en bar, en s.k. speakeasy. Betty och hennes syster fick sjunga för gästerna. I tonåren sjöng hon i olika lokala band. Vid ett tillfälle reste hon till New York i hopp om att få framträda på Broadway, men fick inget jobb där.
Några år senare blev Hutton upptäckt av musikern Vincent Lopez som lät henne sjunga i sitt band. 1939 fick hon till slut chansen att framträda på Broadway i Panama Hattie and Two for the Show, producerad av B.G. DeSylva. När han så småningom blev filmproducent på Paramount Studios så dröjde det inte länge innan Hutton fick sin första roll. 1942 spelade hon i Swingland och Stjärnbaneret, och kritikerna gav henne bra kritik.
År 1944 ville Hutton göra något annat än musikaler, och regissören Preston Sturges gav henne huvudrollen i Miraklet, en komedi där hon kunde visa upp sina bästa sidor. Hon fortsatte med filmer som Blond och bländande (1945) och Sensationernas kvinna (1947). Hutton fick på nytt göra en musikal, då hon 1950 blev erbjuden huvudrollen i Annie Get Your Gun efter att Judy Garland hade blivit sjuk. 1952 gjorde hon Världens största show och Karriär i toner. Hutton hade samma år gift sig med regissören Charles O'Curran, han ville ha med henne i sin kommande film, men Paramount gillade inte den idén, vilket ledde till att hon sa upp sitt kontrakt med dem.
Hutton fortsatte att framträda på scen och i radio och TV. 1957 gjorde hon sin sista film, Spring Reunion. 1967 fick Hutton på nytt kontrakt med Paramount, meningen var att hon skulle vara med i två västernfilmer, men hon fick sparken. Efter det fick Hutton problem med drog- och alkoholmissbruk. Ett självmordsförsök ledde till ett nervöst sammanbrott. En präst hjälpte Hutton komma över problemen, och i början av 1970-talet arbetade hon som kock och hushållerska på ett kloster i Rhode Island. Hutton återupptog studierna och tog en examen på Salve Regina University. Hon flyttade senare tillbaka till Palm Springs i Kalifornien.
|