I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Bertil von Friesen och utforska alla dess aspekter. Bertil von Friesen är en grundläggande aspekt av det dagliga livet och har genom historien spelat en avgörande roll i samhället. Från Bertil von Friesen har det påverkat hur människor förhåller sig till varandra, till dess inflytande på tekniska och vetenskapliga framsteg. Under de kommande raderna kommer vi att ta en djupgående titt på Bertil von Friesen och hur den har format vår värld på sätt som ofta går obemärkt förbi. Gör dig redo att fördjupa dig i en resa genom komplexiteten och betydelsen av Bertil von Friesen i våra liv!
Bertil von Friesen | |
![]() | |
Född | 4 juni 1901[1] Adolf Fredriks församling |
---|---|
Död | 13 februari 1990[1] (88 år) Göteborg, Sverige |
Begravd | Kvibergs kyrkogård[2] |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Politiker[1], läkare[1] |
Befattning | |
Andrakammarledamot, Göteborgs kommuns valkrets (1941–1970)[1] Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (1949–1951)[3] Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (1952–1952)[3] Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (1953–1953)[3] Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (1954–1954)[3] Andra kammarens förste vice talman (1965–1970)[1] | |
Politiskt parti | |
Folkpartiet[1] | |
Barn | Hans von Friesen (f. 1928) |
Föräldrar | Mia Leche Löfgren[1] |
Redigera Wikidata |
Otto Bertil von Friesen (i riksdagen kallad von Friesen i Göteborg), född 4 juni 1901 i Stockholm, död 13 februari 1990 i Göteborg, var en svensk läkare och politiker (folkpartist). Son till Mia Leche Löfgren, brorsons son till Sixten von Friesen och far till Hans von Friesen.
Bertil von Friesen blev medicine licentiat vid Karolinska Institutet 1926 och var sedan läkare i Mariefred och, från 1927, Göteborg. Han var också ordförande i Svenska nykterhetsfrämjandet 1956–1966.
von Friesen engagerade sig tidigt som liberal politiker och var bland annat vice ordförande i Sveriges frisinnade ungdomsförbund 1925–1927. Vid bildandet av Folkpartiet 1934 valdes han till det verkställande utskottet och kvarstod där till 1958. Han blev senare ordförande i Folkpartiet Göteborg.
von Friesen var riksdagsledamot för Göteborgs stads valkrets i andra kammaren 1941–1970. I riksdagen var han bland annat ledamot i konstitutionsutskottet 1948–1967 och vice ordförande i 1950 års särskilda utskott. Han var ordförande för riksdagens revisorer 1968–1970 och andre kammarens förste vice talman 1965–1970. Han var särskilt engagerad i socialpolitiska frågor, men var också aktiv mot rasistisk propaganda och mot säkerhetspolisens rättsövergrepp mot enskilda.
Under 1950-talet ingick von Friesen i den svenska delegationen i FN:s generalförsamling, och i Europarådets rådgivande församling.
von Friesen utgav 1973 självbiografin Sällskap på resan. Han är gravsatt i minneslunden på Kvibergs kyrkogård.[4]
|