I dagens värld är Bernhard Riemann ett ämne som fortsätter att skapa intresse och debatt. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans i populärkulturen eller dess betydelse inom det vetenskapliga området, fortsätter Bernhard Riemann att vara föremål för studier och analys runt om i världen. Från dess ursprung till dess inflytande idag har Bernhard Riemann satt en outplånlig prägel på historien och dess relevans fortsätter idag. I den här artikeln kommer vi att ta upp olika aspekter relaterade till Bernhard Riemann, utforska dess olika aspekter och dess inverkan på den samtida världen.
Georg Friedrich Bernhard Riemann (tyskt uttal:
( lyssna)), född 17 september 1826 i Breselenz, Hannover, död 20 juli 1866 i Selasca, Italien, var en tysk matematiker som gjorde viktiga bidrag inom matematisk analys, talteori och differentialgeometri. När det gäller den reella analysen så är han mest känd för att ha formulerat den första rigorösa integralen, den så kallade Riemannintegralen. Hans bidrag till den komplexa analysen inkluderar införandet av Riemannytor, som revolutionerade hela området. Riemanns uppsats om primtalsfunktionen från 1859, som innehåller den första nämningen om Riemannhypotesen, betraktas som ett av de mest inflytelserika i analytisk talteori.
År 1846 började Riemann studera teologi och filosofi vid Göttingens universitet där han var närvarade vid Carl Friedrich Gauss föreläsningar om minsta kvadratmetoden. År 1847 tillät hans far honom att avbryta sina teologistudier för att istället börja studera matematik.
År 1854 höll Riemann sina första föreläsningar (Habilitationsvortrag) som lade grunden till Riemanngeometri och möjliggjorde Albert Einsteins relativitetsteori. År 1857 blev han e.o. och 1859 ordinarie professor i matematik i Göttingen.
Nedslagskratern Riemann på månen och asteroiden 4167 Riemann är uppkallade efter honom.[1][2]
|