Bernhard Bolzano

I dagens värld är Bernhard Bolzano ett ämne som har fångat uppmärksamheten och intresset hos människor från alla samhällsskikt. Från dess påverkan på samhället till dess relevans inom politik och ekonomi har Bernhard Bolzano visat sig vara ett mångfacetterat ämne som förtjänar att utforskas på djupet. När vi fortsätter att gå framåt i den digitala tidsåldern fortsätter Bernhard Bolzano att vara relevant och aktuell, vilket väcker frågor och utmaningar som förtjänar att tas upp på allvar och eftertänksamt. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Bernhard Bolzano, från dess ursprung till dess inverkan på våra dagliga liv, med syftet att belysa ett ämne som ständigt utvecklas.

Bernhard Bolzano
FöddBernhard Placidus Johann Nepomuk Bolzano[1]
5 oktober 1781[2][3][4]
Prag[5][6][7]
Död18 december 1848[3][4][8] (67 år)
Prag[5][6][7]
BegravdOlšanys begravningsplats[9][10]
kartor
Medborgare iKungariket Böhmen
Utbildad vidKarlsuniversitetet, [1]
Piarist College and Gymnasium, [1]
SysselsättningMatematiker[11], filosof[11], epistemolog, professor, estetiker[11], lärare[11], historiker, teolog[11], katolsk präst[12], logiker, vetenskapsfilosof, präst[13]
Befattning
President (1841–1845)
ArbetsgivareKarlsuniversitetet (1807–1819)[1]
Noterbara verkEpsilon-delta-bevis och Bolzano-Weierstrass sats
Redigera Wikidata

Bernhard Placidus Johann Nepomuk Bolzano, född den 5 oktober 1781 i Prag, död där den 18 december 1848, var en böhmisk filosof och matematiker.

Bolzano avlade 1804 prästexamen vid Karlsuniversitetet.[14] År 1805 blev Bolzano katolsk professor i religionsfilosofi vid universitetet i Prag, men avskedades 1820, därför att han ansågs ha framställt kätterska lärosatser. Som teolog var han rationalistisk och som filosof anhängare av Leibniz. Som matematiker publicerade Bolzano några arbeten rörande funktionsteori, vilka länge förblev obeaktade, men senare erkändes vara av stor betydelse och förelöpare till modernare teorier för funktionen av en reell variabel.

I sin stora Wissenschaftslehre 1 - 4 (1837) behandlade han logiska, kunskapsteoretiska och psykologiska frågor och föregep därvid flera viktiga läror i modern logik. Bland annat gjorde han skarp skillnad mellan omdömet eller tanken som själslig upplevelse och omdömets eller tankens innehåll, som äger bestånd oberoende av upplevelsen.[15]

Som matematiker gjorde han en betydelsefull insats bland annat med Paradoxen des Unendlichen (1851) där han i vissa delar föregrep den av Georg Cantor (1845 - 1918) framlagda teorin om transfinita tal.[15]

Utmärkelser

Asteroiden 2622 Bolzano är uppkallad efter honom.[16]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Bolzano, Bernhard, 1904–1926.

Noter

  1. ^ MacTutor History of Mathematics archive.
  2. ^ James Fieser & Bradley Dowden (red.), Internet Encyclopedia of Philosophy, Internet Encyclopedia of Philosophy-ID: bol-math.
  3. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.
  4. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Bernhard-Bolzanotopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Больцано Бернард”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.
  6. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jk01012602, läst: 23 november 2019.
  7. ^ Bolzano, Bernhard, vol. 2, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 35.
  8. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6q24qf2, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  9. ^ BillionGraves, BillionGraves grav ID: 18467173.
  10. ^ läs online, sphm.do .
  11. ^ abART, abART person-ID: 13886, läst: 1 april 2021.
  12. ^ Bolzano’s analytic programme (på engelska), vol. 14, 3, The Mathematical Intelligencer, 1992, s. 45-53, läs online, läst: 5 oktober 2017.
  13. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jk01012602, läst: 17 november 2024.
  14. ^ Thompson, Jan (1991). Wahlström & Widstrands matematiklexikon. Wahlström & Widstrand. sid. 49. ISBN 91-46-16515-0 
  15. ^ Bra Böckers lexikon, 1973
  16. ^ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2622) Bolzano. Springer Berlin Heidelberg. sid. 214. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2623. Läst 26 november 2023 

Externa länkar

Auktoritetsdata