I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska ämnet Bengäddor och hur det har påverkat olika aspekter av samhället. Från dess uppkomst till dess utveckling över tid har Bengäddor varit föremål för debatt och kontroverser, men det har också varit en källa till inspiration och förändring. Vi kommer att analysera dess inflytande på kultur, politik, ekonomi och andra områden, samt dess roll i bildandet av identitet och gemenskap. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att undersöka de olika perspektiv som finns på Bengäddor, och försöka förstå dess omfattning och innebörd i det aktuella sammanhanget. Likaså kommer vi att undersöka om Bengäddor har en positiv eller negativ inverkan på samhället och hur det kan förstås genom olika teoretiska och metodologiska ansatser. I slutändan syftar den här artikeln till att ge en komplett och balanserad bild av Bengäddor, så att läsaren kan bilda sig en välgrundad uppfattning om detta ämne.
Bengäddor | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
Ordning | Lepisosteiformes Hay, 1929 |
Familj | Bengäddor Lepisosteidae |
Vetenskapligt namn | |
§ Lepisosteidae | |
Auktor | Cuvier, 1825 |
Släkten | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Bengäddor (Lepisosteidae) är utpräglade rovfiskar som finns i ett flertal arter. De är inte släkt med vanliga gäddor, utan har fått sitt namn på grund av att de är anpassade till ett levnadssätt som liknar gäddans och därför har liknande kroppsform. Det engelska namnet gar kommer från den likaledes obesläktade näbbgäddan ("garfish"). De är huvudsakligen sötvattensfiskar och lever i Nord- och Centralamerika. Jämte störar och bågfenor hör de till de få familjer av sötvattensfiskar som existerat sedan kritperioden.
Några av familjens medlemmar besöker ibland bräckt vatten och i sällsynta fall hittas de i havet. Tänderna i de långsträckta käkarna liknar nålar. Fjällen är uppbyggda av flera skikt av en glansig mineraliserad vävnad samt av ett lager av tandben (dentin). Längs sidolinjen förekommer vanligen 50 till 65 fjäll. De största arterna når en längd upp till 3 meter.[1]
Släkten och arter enligt Fishbase[1]:
Vid sidan av dessa arter finns det ett antal hybrider, t.ex. krokodilbengädda.
|