I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska ämnet Ashantifolkets traditionella byggnader, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Ashantifolkets traditionella byggnader har skapat stort intresse och debatt inom olika områden, från vetenskap till politik, inklusive populärkultur. I den här artikeln kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Ashantifolkets traditionella byggnader, från dess ursprung och utveckling, till dess inverkan på dagens samhälle. Dessutom kommer vi att diskutera experternas åsikter och perspektiv på ämnet, såväl som de personliga erfarenheterna från dem som har varit direkt involverade i Ashantifolkets traditionella byggnader. Den här artikeln syftar till att ge läsarna en bred förståelse av Ashantifolkets traditionella byggnader och uppmuntra till kritisk reflektion kring detta ämne som är så relevant idag.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ashantifolkets traditionella byggnader | |
![]() | |
Geografiskt läge | |
---|---|
Koordinater | 6°24′4″N 1°37′33″V / 6.40111°N 1.62583°V |
Plats | Ashantiregionen |
Land | ![]() |
Region* | Afrika |
Data | |
Typ | Kulturarv |
Kriterier | v |
Referens | 35 |
Historik | |
Världsarv sedan | 1980 (4:e mötet) |
* Enligt Unescos indelning. |
Ashantifolkets traditionella byggnader nordost om Kumasi i Ashantiregionen i Ghana räknas idag som ett världsarv.
Bostäderna är gjorda av jord, halm och trä. De är de sista resterna av Ashantifolkets civilisations höjdpunkt på 1700-talet.
|