Artilleribatteri

I artikeln om Artilleribatteri kommer vi att noggrant utforska alla aspekter av detta ämne. Artilleribatteri är ett ämne av stor betydelse och intresse, som täcker relevanta aspekter inom olika områden i livet. Genom den här artikeln kommer vi att analysera i detalj dess inverkan på samhället, dess utveckling över tid, såväl som de olika perspektiven på frågan. Vi kommer att fördjupa oss i dess innebörd, dess implikationer och dess relevans idag, och på så sätt tillhandahålla en heltäckande vision som gör det möjligt för läsarna att på djupet veta allt som har med Artilleribatteri att göra.

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-12)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Ett batteri från amerikanska marinkåren står klara att öppna eld mot mål i Irak, mars 2003.

Artilleribatteri är inom artilleriet ett antal artilleripjäser eller raketer som är uppställda tillsammans och som genom samordad eld avfyras mot ett givet mål. Bekämpningen gäller oftare en yta snarare än ett enskilt mål. Med många eldrör eller raketer täcks en större yta genom den spridning som fås. Oftast eftersträvas överraskningsmomentet som fås med samtidigt eldöppnande. Batteri kommer av franska batterie, av battre, att slå.

Mellan åren 1830–1966 var batteri benämning på artilleriets motsvarighet till kompani och skvadron. En svensk artilleribataljon (artilleridivision) bestod vanligen av:

  • Stabskompani (stabsbatteri)
  • 1.-3. kompanierna (1.-3. batterierna, de skjutande delarna benämndes stridsbatteri)
  • Trosskompani (Trossbatteri)