Arrondissement
I den här artikeln kommer vi att utforska de mest relevanta aspekterna relaterade till Arrondissement. Det är ett ämne som har väckt stort intresse inom olika områden, eftersom dess genomslag sträcker sig till olika aspekter av det dagliga livet. I enlighet med dessa linjer kommer vi att analysera på djupet dess implikationer, dess utveckling över tid och dess relevans idag. Arrondissement har varit föremål för studier av experter inom olika discipliner, som har bidragit till att berika panoramat av kunskap kring detta ämne. Genom denna artikel kommer vi att försöka ge en komplett och uppdaterad översikt av Arrondissement, med syftet att erbjuda våra läsare en tydligare och mer detaljerad förståelse.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Arrondissement (uttal: , "arrondismán", med nasalt n-ljud), även med försvenskad stavning arrondissemang, är en fransk term som bokstavligen betecknar avrundning eller uppdelning (jämför ordet arrondering). Begreppet används i fransk- och nederländsktalande länder för att beteckna ett förvaltningsområde, en domsaga eller en valkrets.
Belgiska arrondissement
Belgien är indelat i tre regioner, som i sin tur består av tio provinser uppdelade i 43 arrondissement, vilka slutligen är sammansatta av kommuner. Vidare är Belgien indelat i 27 rättsarrondissement (domsagor) samt ett skiftande antal valarrondissement (valkrets).
Franska arrondissement
I Frankrike används departementalarrondissement (arrondissements départementaux) för att dela in varje departement i underavdelningar. Ett arrondissement kan sedan delas upp i kantoner, som i sin tur är sammansatta av kommuner. Ett departementalarrondissement administreras av en sous-préfet, som är underställd prefekten.
I tre franska städer förekommer i stället kommunalarrondissement, som på ett liknande sätt utgör en underindelning av städerna Paris (20 st), Lyon (9 st) och Marseille (16 st). I Marseille har dock arrondissementen grupperats två och två till åtta sektorer, vilka motsvarar de båda andra städernas arrondissement.
Kommunalarrondissementen administreras av en arrondissementsborgmästare tillsammans med ett arrondissementsråd. Rådet består till en tredjedel av kommunfullmäktigeledamöter valda gemensamt för staden och till två tredjedelar av arrondissementsrådsledamöter valda i respektive arrondissement. Borgmästaren väljs av arrondissementsrådet, men måste vara kommunfullmäktigeledamot vald på stadsnivån. På så sätt finns ett intimt band mellan stadens överordnade borgmästare och de lokala borgmästarna, samtidigt som arrondissementets egna folkvalda till två tredjedelar avspeglar den politiska inriktningen i den egna stadsdelen.
Paris arrondissement
Paris är indelat i 20 arrondissement efter ett spiralformat mönster.
- Louvre bland annat Louvren
- Bourse
- Temple Le Marais bland annat Centre Culturel Suédois
- Hotel de Ville bland annat Notre Dame, Le Marais
- Panthéon
- Luxembourg
- Palais Bourbon bland annat Eiffeltornet och svenska ambassaden
- Elysée bland annat Champs Elysées
- Opéra
- Enclose Saint-Laurent
- Popincourt
- Reuilly
- Gobelins
- Observatoire bland annat studentstaden Cité universitaire med Svenska studenthemmet
- Vaugirard
- Passy bland annat Chaillotpalatset
- Batignolles bland annat Svenska Sofiaförsamlingen (Svenska kyrkan i utlandet)
- Butte Montmartre Sacré Coeur, Lapin Agile
- Buttes Chaumont
- Menilmontant bland annat Père-Lachaise, Flèche d'or Café
Se även:
Kanadensiska arrondissement
I Kanada utgör arrondissement (på engelska kallade boroughs) en underindelning av vissa städer i provinsen Québec, nämligen Grenville-sur-la-Rouge, Longueuil, Lévis, Montréal, Métis-sur-Mer, Québec, Saguenay och Sherbrooke.
Nederländska arrondissement
Nederländerna är indelat i 19 rättsarrondissement (domsagor).