Aron Borelius
Nuförtiden är Aron Borelius ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Med sin påverkan på samhället och på olika aspekter av det dagliga livet har Aron Borelius blivit ett ämne för ständig diskussion och debatt. Från dess inflytande på ekonomin till dess roll i populärkulturen har Aron Borelius blivit aktuell i otaliga sammanhang. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Aron Borelius och analysera dess inverkan på olika aspekter av det moderna livet. Från dess ursprung till dess utveckling över tid, fortsätter Aron Borelius att vara ett ämne av intresse för dem som vill bättre förstå världen omkring dem.
| Aron Borelius | |
 | |
| Född | 9 juni 1898 Falun, Sverige |
|---|---|
| Död | 21 november 1984 (86 år) Viken, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Konsthistoriker[1] |
| Arbetsgivare | Lunds universitet |
| Barn | Sven Borelius (f. 1928) |
| Släktingar | Fredrik Borelius (syskon) Gudmund Borelius (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Aron Johan Teodor Borelius, född 9 juni 1898 i Falun, död 21 november 1984 i Viken, var chef för Norrköpings konstmuseum och professor i konsthistoria med konstteori vid Lunds universitet.
Borelius blev filosofie doktor i Lund 1927 och var från samma år docent i konsthistoria vid samma universitet. Åren 1945–1958 var han chef för Norrköpings konstmuseum. Åren 1958–1964 var han professor i samma ämne vid Lunds universitet. Han inriktade sin forskning på romanskt kyrkomåleri i Sverige och Velázquez konst.
Borelius var ordförande i Lunds studentkår 1923. Han var stormästare i Sällskapet CC 1963–1974.
Borelius var kritisk mot nazismens framväxt i Europa under 30-talet och åkte runt i Skåne för att hålla föredrag om nazisternas diktatursträvande[2]
Borelius var son till kontraktsprosten i Ramnäs Carl Aron Borelius (1847–1928) och Gertrud Frank (1856–1942). Han fick i första giftet, med Astrid Hilma Tornberg (1900–1968), bland annat sonen Sven Borelius. Borelius gifte om sig 1935 med Elsa Themner (1892–1956)[3] och 1948 med Birgit Pehrsson (1920–2009).
Bibliografi
- Bibliska motiv i Karlfeldts diktning : en kulturhistorisk studie, Gleerup, 1922 Libris
- En svensk bilderbok : från stenålder till nutid, Borelius, 1931 Libris
- Gråda : ett sommarspel i Järna, Hæmon, 1971 Libris
- Johan Fredrik Höckert 1826-1866, Norstedts, 1927 Libris
- Konstens historia i Sverige : fornåldrarna och den katolska tiden, Gleerup, 1943 Libris
- Korpens vingar : dikter från fyrtio år, Hæmon, 1964 Libris
- Romanesque mural paintings in Östergötland, Norstedts, 1956 Libris
- Sigrid Bensow : en målarinna, Norstedts, 1957 Libris
- Skånes medeltida monumentalmåleri : fyra undersökningar, Norstedts, 1954 Libris
- Sånt som händer : minnen och historier, Askild & Kärnekull, 1972 Libris
- Tugar : en berättelse från forn tid, Hæmon, 1978 Libris
- Velazquez, Norstedts, 1951 Libris
- Värda att minnas, Hæmon, 1969 Libris
- Västerlandets konsthistoria 1 : Egypten, Mesopotamien, Grekland, Norstedts, 1983 Libris
- Västerlandets konsthistoria 2 : Roma antiqua, det övriga Italien, Spanien, Norstedts, 1985 Libris
- Öland : fornborgar, väderkvarnar, kyrkor och slott, H. Ohlsson, 1969 Libris
Källor
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1939.
Noter
- ^ läs online, Projekt Runeberg .
- ^
- ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok (1943), s. 111
|