Arbetsmarknadsstyrelsen

I den här artikeln vill vi ta upp Arbetsmarknadsstyrelsen utifrån ett övergripande synsätt, analysera dess olika aspekter och dess inverkan på dagens samhälle. Arbetsmarknadsstyrelsen är ett ämne som har skapat stort intresse de senaste åren, på grund av dess relevans inom olika områden, från politik till populärkultur. Genom en detaljerad analys strävar vi efter att erbjuda en bred och djup vision av Arbetsmarknadsstyrelsen, som tar upp dess historia, dess nuvarande implikationer och möjliga framtidsutsikter. Denna artikel strävar efter att vara ett informativt och reflekterande verktyg för dem som vill bättre förstå Arbetsmarknadsstyrelsen och dess implikationer i det samtida samhället.

Uppslagsordet ”AMS” leder hit. För andra betydelser, se AMS (olika betydelser).
Uppslagsordet ”AMI” leder hit. För den medicinska diagnosen, se Hjärtinfarkt.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2011-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Arbetsmarknadsstyrelsen (Ams) var från 1948 till 2007 en svensk chefs- och förvaltningsmyndighet som hade det övergripande ansvaret för det förutvarande Arbetsmarknadsverket. Arbetsmarknadsstyrelsen var den myndighet som ansvarade för de olika insatserna i arbetsmarknadspolitiken. Den regionala myndighetsnivån bestod av de tidigare 20 länsarbetsnämnderna med 325 arbetsförmedlingar och arbetslivstjänster. Det var genom dessa som arbetsmarknadsinsatserna (bland andra arbetslivsutveckling (ALU), utbildningsvikariat, arbetsmarknadsutbildning (A-utb), ungdomspraktik, inskolningsplatser, beredskapsarbete och rekryteringsstöd) genomfördes.

Arbetsmarknadsstyrelsens uppdrag bestod huvudsakligen i att svara för den nationella arbetsmarknadspolitiken, sätta upp mål för denna, fördela budget och sköta om en hel del administrativa tjänster. Bland de senare återfinns upphandlingsverksamheten inom enheten Affärsstöd som förvaltade ett tiotal ramavtal som användes inom det egna verket, samt tre ramavtal som ingick i den statliga inköpssamordningen. AMS Affärsstöd svarade också för ett stort antal enskilda upphandlingar, främst inom tjänstesektorn, för verkets andra enheter. Därtill bedrevs resebyråverksamhet inom AMV Resor i Östersund och arkivdeponering i Söderhamn.[1]

Den 1 januari 2008 övertogs Arbetsmarknadsstyrelsens, Arbetsmarknadsverkets och länsarbetsnämndernas uppgifter av den nyinrättade myndigheten Arbetsförmedlingen.

Arbetsmarknadsstyrelsen i media

I en granskningsrapport[2] anmärkte Riksrevisionen 2006 på den offentliga arbetsförmedlingen för vad revisorerna fann vara dess låga effektivitet i att förmedla lediga arbeten. Revisionen bedömde att Arbetsmarknadsstyrelsen bland annat borde utvärdera förmedlingsverksamheten mer regelbundet.

Generaldirektörer för Arbetsmarknadsstyrelsen

Namn Period
Erik Lindeberg 1948
Gustav Vahlberg 1948–1957
Bertil Olsson 1957–1973
Bertil Rehnberg 1973–1983
Allan Larsson 1983–1990
Göte Bernhardsson 1990–1997
Bosse Ringholm 1997–1999
Anders L. Johansson 1999–2005
Bo Bylund 2005–2007
Därefter GD i Arbetsförmedlingen.

Referenser

  1. ^ Arbetsförmedlingen Statlig inköpssamordning
  2. ^ Eva Lindström, Mats Johansson & Jimmy Hollén (2006). Den offentliga arbetsförmedlingen. Stockholm: Riksrevisionen. ISBN 91-7086-089-0. Arkiverad från originalet den 19 april 2018. https://web.archive.org/web/20180419053446/https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2dd5e/1518435508516/RiR_2006_22.pdf. Läst 18 april 2018 
v • r
Svensk arbetsmarknadspolitik
Myndigheter
Statens arbetslöshetskommission (AK, 1914–1940) · Statens arbetsmarknadskommission (1940–1948) · Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS, 1948–2008) · Arbetsmarknadsverket (AMV, 1948–2008) · länsarbetsnämnderna (1940–2007) · Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU, 1997–) · Arbetsförmedlingen (Af, 2008–)
Åtgärder
Nödhjälpsarbete · Beredskapsarbete (1931–1998) · Arbetslivsutveckling (ALU, 1993–1998) · Aktivitetsgarantin (2000–2007) · Plusjobb (2006–2007) · Jobb- och utvecklingsgarantin (2007–) · Fas 3 · Instegsjobb (2007–) · Nystartsjobb (2007–) · Offentligt skyddat arbete · Stöd och matchning (2015–)