Anna Kinmanson
Idag är Anna Kinmanson ett ämne som har fått relevans inom olika samhällsområden. Från politik och ekonomi till kultur och teknik har Anna Kinmanson blivit en intressepunkt som skapar debatt och reflektion. Med tiden har påverkan av Anna Kinmanson ökat, direkt eller indirekt påverkar ett brett spektrum av befolkningen. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Anna Kinmanson och analysera dess inflytande på den samtida verkligheten, såväl som de möjliga konsekvenser det har för framtiden.
| Anna Kinmanson | |
 Anna Sandberg, 1870 | |
| Född | Anna Helena Mathilda Sandberg 12 november 1842 Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Död | 30 juli 1909 (66 år) Stockholm, Sverige |
| Utbildad vid | Kungliga Baletten |
| Make | Selfrid Kinmanson (1874–1909; hennes död) |
| Barn | Henrik Kinmanson |
Anna Helena Mathilda Kinmanson, född Sandberg 12 november 1842 i Stockholm, död där 30 juli 1909, var en svensk teaterskådespelare.
Biografi
Anna Kinmanson var dotter till skomakaremästaren Olof Gustaf Sandberg och Anna Katarina Westling samt gifte sig 1874 med Selfrid Kinmanson.
Kinmanson var elev vid Kungliga Baletten 1856–1857 och sedan vid Kungliga Dramatiska Teatern, där hon sedan var engagerad 1860–1887. Hon spelade främst subrettroller.
Det sades om henne:
| ” | Hon var under sin 27:åriga teatertid en god och mycket använd kraft med en anmärkningsvärd förmåga af karakteristik, och inom subrettfacket var hon förträfflig. Hennes sceniska verksamhet var synnerligen omfattande såväl inom det stora skådespelet, som inom det finare lustspelet, hvilket var hennes egentliga fack och där hennes eleganta figur och förmåga af pointerad konversation gjorde henne till själfskrifven arftagerska af fru Zelma Hedins repertoar. | „ |
| – Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910: personalhistoriska anteckningar (vol. 1) | ||
Bland hennes roller nämns Ophelia i Hamlet, Christina i Torkel Knutsson, Leonie i Markis de Villemen, Fru Cecile i Notarien Guérin, Clarisse i Drottningens gemål. Camille i Familjen Benoiton, Julie i En autograf, Charlotte Beguin i Min hustrus andre man, Julie i Nya garnisonen, Grefvinnan i När damerna föra krig och Fru Fourchambault i Familjen Fourchambault.
Anna Kinmanson är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.
Teater
Roller (ej komplett)
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1875 | Magdalena | Maria och Magdalena Paul Lindau |
Kungliga Dramatiska Teatern | |
| 1876 | En autograf | Kungliga Dramatiska Teatern | ||
| Jeanette | Löslockar | Kungliga Dramatiska Teatern |
Referenser
- Anna Kinmansson i Arvid Ahnfelt, Europas konstnärer (1887)
- Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910: personalhistoriska anteckningar (vol. 1)
Noter
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Kinmansson, Anna Helena
- ^ SvenskaGravar
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 6 september 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-09-06/3253/3. Läst 30 juli 2015.
- ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 29 maj 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-29/3474/2. Läst 14 augusti 2015.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 30 augusti 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-08-30/3552/3. Läst 14 augusti 2015.
Externa länkar
- Kinmanssons pjäs Lasse-Maja på Dramawebben
Wikimedia Commons har media som rör Anna Kinmanson.
|