Numera är Arvid Ahnfelt ett ämne som blivit allt mer aktuellt i dagens samhälle. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Arvid Ahnfelt blivit en grundläggande aspekt i människors dagliga liv. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan har Arvid Ahnfelt satt en betydande prägel på hur vi interagerar med världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Arvid Ahnfelt, från dess påverkan på mental hälsa till dess påverkan på den globala ekonomin. Vi kommer också att titta på hur Arvid Ahnfelt har utvecklats över tid och hur det har påverkat olika samhällen och kulturer runt om i världen. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att försöka förstå betydelsen och implikationerna av Arvid Ahnfelt i det moderna samhället.
Arvid Ahnfelt | |
![]() | |
Född | 16 augusti 1845[1][2] Lunds stadsförsamling[1], Sverige |
---|---|
Död | 16 februari 1890[1] (44 år) Köpenhamn[1] |
Begravd | Solna kyrkogård[3] |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet[1] ![]() |
Sysselsättning | Journalist[1], författare, litteraturhistoriker, urkundsutgivare[1] |
Maka | Hilda Ahnfelt (g. 1871–)[1] |
Barn | Astrid Ahnfelt (f. 1876) |
Föräldrar | Paul Gabriel Ahnfelt[1] |
Släktingar | Emilia Ahnfelt-Laurin (syskon) Sigmund Ahnfelt |
Redigera Wikidata |
Arvid Wolfgang Nathanael Ahnfelt, född 16 augusti 1845 i Lund, död 17 februari 1890 i Köpenhamn, var en svensk publicist och författare.
Ahnfelt studerade vid Uppsala universitet, där han blev filosofie kandidat 1869 och doktorerade samma år. Därefter fick han tjänst som extra ordinarie amanuens vid Kungliga biblioteket samt som medarbetare vid Ny Illustrerad Tidning, men fortsatte sedan till Aftonbladet och därefter bland annat Stockholms Dagblad. Han skrev även för utländska tidningar och levde sedan 1876 uteslutande av sin penna.
Uppfostrad i en liberal tradition, vilket i hans fall var kombinerad med en satirisk läggning, verkade han för spridandet av dess idéer. Han är uppmärksammad för verken Verldslitteraturens historia (1874-1876, en bearbetning av ett arbete av Johannes Scherr) och biografier över Carl Jonas Love Almqvist och Leonard Fredrik Rääf. Han skrev även böcker om hovlivet och om industrihistoria samt utgav olika svenska författares skrifter. År 1881 startade han tidskriften Ur dagens krönika som blev ett viktigt debattforum för 1880-talets unga Sverige.
Arvid Ahnfelt var son till Paul Gabriel Ahnfelt och Hedvig Sofia Ekstrand samt kusin med biskopen Otto Ahnfelt. Han gifte sig 1871 med plymfabrikanten Hilda Ahnfelt. De blev föräldrar till Astrid Ahnfelt och farföräldrar till Sigmund Ahnfelt. Arvid Ahnfelt avled av en hjärtinfarkt på hotell "Kongen af Danmark".[4]