Amortering är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Sedan dess uppkomst har den väckt stort intresse och varit föremål för åtskilliga debatter och diskussioner. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska de mest relevanta aspekterna relaterade till Amortering, från dess ursprung till dess implikationer idag. Vi kommer att analysera dess påverkan på samhället, dess utveckling över tid och möjliga framtidsperspektiv. Dessutom kommer vi att undersöka olika åsikter och synpunkter från experter i ämnet, i syfte att ge en heltäckande och detaljerad vision som gör att våra läsare till fullo förstår vikten och relevansen av Amortering idag.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Amortering, avbetalning på en skuld. Amortering gäller normalt delar av en skuld, men kan också avse hela skuldbeloppet. Amorteringen kan ske på olika sätt – enligt en amorteringsplan. De vanligaste amorteringsplanerna är:
År 2016 infördes i Sverige ett amorteringskrav för nya bolån som medför att de måste amorteras med minst 1% av lånebeloppet per år om belåningsgraden överstiger 51%. Om belåningsgraden överstiger 71% behöver 2% amorteras per år. 1 mars 2018 trädde ett nytt amorteringskrav i kraft som går ut på att hushåll som tar ett nytt bolån på mer än 4,5 gånger bruttoinkomsten, får extra amortering. De ska utöver det befintliga amorteringskravet även betala 1 procentenhet extra av bolånet per år.